Företagande och livsmedel
Om du vill starta ett nytt livsmedelsföretag, eller om du vill förändra det du redan driver, behöver du känna till de krav och skyldigheter som gäller.
Här är en överblick över de regler som gäller och vilka skyldigheter du har som livsmedelsföretagare.
Du får även information om registrering, godkännande, eventuella tillstånd, hur ansökan går till och vilken myndighet du kan vända dig till.
Ditt företag ska registreras, eller i vissa fall godkännas, hos den så kallade behöriga kontrollmyndigheten, det vill säga kommunen, länsstyrelsen eller Livsmedelsverket. För de flesta livsmedelsföretag är det Miljö- och hälsoskyddsnämnden – eller motsvarande nämnd i företagets hemortskommun som är din kontakt.
Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för vissa anläggningar, medan länsstyrelsen ansvarar för anläggningar inom primärproduktionen.
Oavsett registrering eller godkännande ska företaget ha passande lokaler och utrustning samt ett system för den egna kontrollen. Du kan läsa mer under rubriken Lokaler, hantering och hygien.
Du måste meddela kontrollmyndigheten om du vill göra förändringar i verksamheten eller om verksamheten upphör.
Olika sorters regler
Numera har nästan alla regler EU-bakgrund, det vill säga de är utarbetade inom EU och gäller inom hela EU. Det finns regler av många olika slag:
- EU-förordningar som gäller som svensk lag och som publiceras i Europeiska unionens officiella tidning, EUT.
- Livsmedelslagen och livsmedelsförordningen som publiceras i Svensk författningssamling, SFS.
- Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS eller SLVFS) som publiceras i Livsmedelsverkets författningssamling.
- De flesta av föreskrifterna är baserade på EU-direktiv och utgör därmed en del av EU-rätten som har införlivats i svensk rätt.
- EU-beslut, som i vissa fall skrivs in i föreskrifterna, medan det i andra fall bara finns hänvisningar till EU-besluten i föreskrifterna.
Huvuddelen av reglerna finns i EU-förordningar och i Livsmedelsverkets föreskrifter. Sammanfattningar av EU:s lagstiftning finns på EUR-lex webbplats, ingång till EU-rätten, under fliken ”mer”.
Under rubriken säkra livsmedel finns bland annat information om allmänna bestämmelser för säkra livsmedel, veterinärkontroller, djurhälsa och livsmedelshygien samt kontaminering och miljöfaktorer.
Under rubriken konsumenter, underrubrik märkning och förpackning av produkter, finns information om märkning och presentation av livsmedel.
Under rubriken miljö finns information om vattenskydd.
Om godkännande och registrering
Alla livsmedelsföretag måste vara registrerade hos eller godkända av kontrollmyndigheten.
Om livsmedelshygien
Det finns hygienregler som alla som arbetar med livsmedel måste följa. De gäller i alla led i livsmedelskedjan – från produktion, tillverkning, import, transport till försäljning och servering till den enskilda konsumenten – och de gäller stora företag lika väl som små.
De gäller också på till exempel marknader och i ditt eget kök, om du lagar mat där för att sälja. Även verksamheten hos till exempel jordbrukaren och fiskaren omfattas. Alla måste också ha ett system för egenkontroll.
Huvuddelen av reglerna finns i EU-förordningar och i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien och om dricksvatten.
Om livsmedelsinformation och märkning
Livsmedelsinformationen ger konsumenterna nödvändig information om livsmedlen så att en konsument kan göra ett medvetet val.
Livsmedelsinformation omfattar både text på förpackningen – det vill säga märkning – bilder och övrig dekor i direkt anslutning till försäljningen, till exempel på skyltar och hyllkanter samt muntlig kommunikation. Matsedlar inne på restauranger räknas också som livsmedelsinformation. Det kan också handla om muntlig information om innehållet i livsmedel som serveras på restaurang. Livsmedelsinformationen måste alltid vara korrekt – den får inte vilseleda konsumenterna.
Märkningen på förpackningen ska vara lätt att förstå, väl synlig, klart läsbar och beständig. Språket ska normalt vara svenska. Reglerna innehåller många detaljerade krav och märkningen ska innehålla inte bara varans beteckning och en ingrediensförteckning utan också en lång rad andra uppgifter.
Det finns också många specialbestämmelser om märkning som rör avgränsade grupper av livsmedel, till exempel fetthalt i malet kött och charkuterivaror, koffeinhalt i drycker, bestrålning.
Många av EU:s förordningar innehåller regler om märkning, till exempel om ekologiska livsmedel, genmodifierade organismer, geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar och särartsskydd. Tänk på att det finns märkningsregler insprängda i en rad olika föreskrifter; läs också nedan under Om särskilda grupper av livsmedel.
Om särskilda grupper av livsmedel
Det finns speciella regler som rör avgränsade grupper av livsmedel och som ofta innehåller en blandning av regler som rör både framställningen, sammansättningen och märkningen. Exempel är regler om djupfrysta livsmedel, bestrålning, så kallade nya livsmedel och genetiskt modifierade organismer.
Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och livsmedel är noga reglerad. Ett företag som vill presentera sina livsmedel som ekologiska ska vara anslutet till ett speciellt kontrollorgan.
Många EU-förordningar gäller en viss sorts livsmedel – till exempel mjölk, ägg, bredbara fetter, olivolja, vin och sprit – och innehåller detaljregler för just det livsmedlet. Dessa gäller ofta både sammansättningen, framställningsmetoderna och märkningen.
Livsmedelstillsatser är ämnen som påverkar ett livsmedels smak, doft, karaktär, hållbarhet och konsistens, såsom färgämnen, sötningsmedel, konserveringsmedel och konsistensgivare. Det finns detaljerade villkor för hur de får användas.
Andra regler rör aromer, berikning med vitaminer och mineraler samt extraktionsmedel.
Det finns ett antal enskilda produkter vars sammansättning är reglerad i Livsmedelsverkets föreskrifter:
Källa:
För de allra flesta räcker det med vanlig mat för att få i sig det kroppen behöver. Ibland behövs ett kosttillskott av ett vitamin eller mineral för att komplettera kosten. Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande.
Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet "ingrediens". Ingredienserna ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Det betyder att varan innehåller mest av det som står först och minst av det som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara anges för ingredienser som är avgörande för konsumentens val, till exempel champinjoner i champinjonsoppa och kött i kalops. Mängden anges i procent.
För dig som är allergisk eller överkänslig mot mat, är det viktigt att veta vad maten innehåller. Därför finns särskilda regler för hur livsmedel som innehåller vanliga allergiframkallande ingredienser ska märkas. En ny lagstiftning gör också att det nu blir lättare att få veta om maten som serveras på restaurang innehåller dessa ingredienser.
Uppdaterades:
För att göra det lättare att hitta rätt bland maten är den märkt på olika sätt. De finns tydliga regler för hur det ska gå till. Ingredienser, vikt och annat ska synas tydligt och vara lätt att förstå. Köper du mat över disk, fråga gärna om innehållet. Den som säljer maten måste kunna svara på dina frågor.
Sporer av mögelsvampar finns överallt i vår miljö och därmed även på livsmedel. Om mögelsporer hamnar på ett livsmedel kan det bildas mögel och ibland kan det även bildas mögelgifter, så kallade mykotoxiner. Mögelsvampar är mikroorganismer som växer med trådliknande hyfer som tillsammans bildar ett mycel. Mycelet kan ofta ses som vita luddiga mer eller mindre stora prickar. Från mycelet bildar mögelsvampen sedan färggranna sporer, bland annat gröna, svarta och blåa. Dessa kan vi se på till exempel bröd, frukt eller ost som förvarats fel eller för länge.