En mobil med dual sim gör det möjligt att ha två sim-kort i samma mobiltelefon. Med dual sim active går det att ha båda sim-korten aktiva samtidigt på en hög frekvensnivå. Har inte mobilen stöd för dual sim finns det adaptrar man kan använda sig av.

Denna artikel är skriven av webbplatsen Simkort.se 

Två nummer i samma mobiltelefon

Dual sim möjliggör för att ha två sim-kort i samma mobiltelefon. Det kan exempelvis handla om att ha ett jobbnummer och ett privatnummer i samma mobiltelefon. Därmed slipper du gå runt med två mobiler varje dag. Men självklart går det att stänga av det privata numret om du har ett viktigt möte, eller stänga av jobbnumret när du kommer hem på kvällen.

Hur man placerar externa kort i mobilen skiljer sig åt mellan olika mobilmodeller. Totalt sätt finns det tre olika lösningar:

  • Tre kortplatser. I mobiler med tre externa kortplatser är två avsedda för sim-kort och ett för minneskort. Den lösningen är dock mindre vanlig i nyare telefoner.
  • Två kortplatser. En plats avsedd för sim-kort och en kombinationsplats. I kombinationsplatsen kan du välja om du vill ha ett extra sim-kort eller ett minneskort. Har du litet internminne kan denna avvägning vara svår att göra.
  • Två kortplatser. Båda platserna är avsedda för sim-kort. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att ha ett minneskort i telefonen.
     

Dual standard och dual active

Det allra vanligaste sättet att ha dubbla sim-kort i mobilen är med dual standby. Det innebär att ett sim-kort är primärt och det andra sekundärt. Det primära kortet uppfyller alla krav du kan tänkas ställa. Det har mottagning i både 2G, 3G och 4G. Surf och samtal kan även det ske med 4G, förutsatt att din telefon har stöd för det.

Sim-kortet som är sekundärt håller dock inte samma höga standard. Mottagningen är förpassad till 2G-nätet, GSM, vilket visserligen fungerar för samtal samt sms på de flesta platser i landet. Det går bra att växla vilket kort som ska vara primärt, respektive sekundärt för att utnyttja sim-korten fullt ut.

När det kommer till samtal och sms kan du själv bestämma vilket kort som ska användas.

Tips! Du kan ta emot samtal och sms på båda sim-korten oavsett vilket som är primärt eller sekundärt.
 

Dual active

Lösningen på de brister som kommer med dual standby stavas dual active. Bägge korten är aktiva på frekvenser som är modernare än 2G. Funktionen är inte lika vanlig som dual standby men den har börjat komma fram allt mer på marknaden.

Nackdelen med dual active är att flera nät söks av samtidigt vilket gör att lösningen drar mer batteri än dual standard.
 

Få dual sim med en adapter

Om mobilen inte har stöd för dual sim finns möjligheten att köpa till en separat adapter. Till adaptern medföljer ofta ett mobilskal, specialdesignat, för att hålla adaptern på plats. Direkt från mobilen går det sedan att växla mellan de olika sim-korten.

Nackdelen med denna lösning är dock att sim-korten måste vara från samma operatör.
 

Bluetooth adapter

Vill du inte ha en adapter i kopplad i mobilen kan du istället införskaffa dig en adapter som används via Bluetooth. Det sekundära kortet kan användas till att både ringa, smsa och ta bilder.

Alfastrålning (α-strålning) är en joniserande strålning. Joniserande strålning är strålning från bl.a. radioaktiva ämnen som är så energirik att den har förmågan att slå ut (frigöra) elektroner ur atomer. Atomerna joniseras d.v.s. förvandlas till joner (är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning d.v.s. inte har lika många elektroner som protoner).

Alfastrålning uppstår när en instabil atomkärna börjar släppa iväg partiklar, alfapartiklar. En alfapartikel består av två protoner och två neutroner vilket bildar grundämnet Helium. Det är när alfapartikeln bromsas upp som den drar till sig elektroner och därigenom bildar Helium. Då Helium bildas på detta sättet kallas det alfastrålning.

Alfastrålning är inte särskilt farlig för människan så länge den finns utanför kroppen. Den kan bara färdas några centimeter i luft och strålningen stoppas enkelt av huden. Till och med ett papper räcker för att stoppa alfastrålning. När det gäller alfastrålning är det alltså fråga om strålar med mycket kort räckvidd. Alfastrålarna bromsar in snabbt vilket innebär att de avger all sin energi i ett litet område d.v.s. väldigt fokuserat. Jämfört med beta- och gammastrålning är alfastrålning ca 20 gånger mer skadligt.

När alfastrålning bildas inne i kroppen kan det däremot bli farligt för människan. Då grundämnet radium sönderfaller bildas en radioaktiv gas som heter radon. Radium finns naturligt i berggrunden och i jordarter och därför bildas radon ständigt. Radiumhalten i berggrunden varierar stort över landet. Radon är en radioaktiv ädelgas och när radon sönderfaller bildas andra radioaktiva ämnen som går under beteckningen radondöttrar. Radon och radondöttrar följer med inandningsluften till lungorna. När de sönderfaller avger de alfastrålning. Denna alfastrålning kan orsaka skador i lungvävnaden och därigenom leda till lungcancer. Risken att drabbas har ett linjärt samband d.v.s. högre halt av radon och radondöttrar ökar risken för lungcancer. Är en person dessutom rökare så finns en stark samverkanseffekt. En uppskattning av Strålsäkerhetsmyndigheten är att omkring 500 personer per år drabbas av lungcancer till följd av radon i bostaden. Av dessa är ca 450 rökare.

Farligheten i alfastrålning ligger alltså i om den kommer i kontakt med levande celler inne i kroppen. Genom inandning enligt stycket ovan eller genom att ett radioaktivt ämne kommer in i kroppen via födan.

I de flesta tunga radioaktiva ämnena uppkommer alfastrållning.

Då grundämnet radium sönderfaller bildas en radioaktiv gas som heter radon. Radium finns naturligt i berggrunden och i jordarter och därför bildas radon ständigt. Radiumhalten i berggrunden varierar stort över landet. I exempelvis Bohuslän, där radiumhalten är hög i berggrunden, bildas därför en större mängd radon.

Radon är en radioaktiv ädelgas med en halveringstid på 3,8 dagar. När radon sönderfaller bildas andra radioaktiva ämnen som går under beteckningen radondöttrar. Radon och radondöttrar följer med inandningsluften till lungorna. När de sönderfaller avger de alfastrålning. Denna alfastrålning kan orsaka skador i lungvävnaden och därigenom leda till lungcancer. Risken att drabbas har ett linjärt samband d.v.s. högre halt av radon och radondöttrar ökar risken för lungcancer. Är en person dessutom rökare så finns en stark samverkanseffekt. En uppskattning av Strålsäkerhetsmyndigheten är att omkring 500 personer per år drabbas av lungcancer till följd av radon i bostaden. Av dessa är ca 450 rökare.

Radon tränger in i bostaden underifrån eller från väggar, golv och tak. Om radonhalten är hög i berggrunden kan också vattnet från brunnar innehålla höga halter av radon. Radonet frigörs sedan till inomhusluften då man exempelvis duschar. Att halterna inomhus kan vara högre än i omgivningen beror oftast på dålig luftväxling och att ett undertryck i bostaden suger in gasen från marken.

Är radonhalten för hög i bostaden gäller det att ventilera bort radonet på olika sätt. Ett sätt är exempelvis att ventilera grunden, krypgrunden, källaren, för att radonet inte ska tränga in i själva bostadsdelen.

Det finns bara ett sätt att ta reda på halten av radon i en bostad och det är att mäta. Gasen i sig själv är osynlig, lukt- och smaklös. Bästa sättet är att mäta under eldningssäsong d.v.s. under vinterhalvåret. Mätperioden bör vara minst två månader. Fås ett värde på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) eller högre bör åtgärder sättas in.

Källan till den höga radonhalten kan vara flera. Marken under och omkring bostaden, byggnadsmaterialet (t.ex. blåbetong) och hushållsvattnet. När det gäller vatten så finns tumregeln att innehåller vattnet 1000 Bq/l så ger det upphov till ca 100 Bq/m3 i inomhusluften. Den klart dominerande radonkällan är dock markradon.

Spårfilm är den vanligaste metoden för radonmätning. Mätdosorna kan beställas via kommunens miljökontor eller från ett ackrediterat mätlaboratorium.

Källa

Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålning förekommer naturligt i vår miljö. Från rymden, solen och från radioaktiva ämnen som finns naturligt i marken kommer strålning. Denna strålning kan delas in i två typer:

Joniserande strålning – är strålning från bl.a. radioaktiva ämnen som är så energirik att den har förmågan att slå ut (frigöra) elektroner ur atomer. Atomerna joniseras d.v.s. förvandlas till joner (är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning d.v.s. inte har lika många elektroner som protoner). Röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen är exempel på joniserande strålning.

Icke-joniserande strålning – är strålning som inte är så stark att den kan jonisera atomer. Strålningen från solen, strålningen från elektromagnetiska fält (exempelvis magnetfält från kraftledningar, radiovågor från mobiltelefoner och olika apparater), är exempel på icke-joniserande strålning.

Joniserande strålning kan vara både till nytta men också ohälsosamt. Jonerna som bildas är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Detta innebär att joniserande strålning kan orsaka celldöd, cancer och strålsjuka. Men kontrollerar man dessa effekter får man ett effektivt vapen inom sjukvård och veterinärmedicin. Genom att joniserande strålning har celldödande effekt används den till strålbehandling av exempelvis cancer eller till undersökningar och behandlingar med radioaktiva ämnen. Röntgenstrålning är också en joniserande strålning och vad ”röntgenutrustning” har haft för betydelse inom vården är väl bekant.

Att arbeta med, och därmed exponera sig för joniserande strålning, innebär en hälsorisk. Både för akuta (nedsatt immunförsvar, ögonskador, illamående, sterilitet, hudrodnader) eller sena strålskador (cancer, ärftliga skador). En högre stråldos ökar risken för strålskada. Både vid ett tillfälle och över tid.

Att arbeta med joniserande strålning är i Sverige klassad som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt Strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar området och arbetar förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning.

 

De viktigaste typerna av joniserande strålning:

  • Alfastrålning
  • Betastrålning
  • Gammastrålning
  • Neutronstrålning
  • Röntgenstrålning

 

Mätmetoder

Stråldos: Den strålenergi per kilo kroppsvikt man tar emot. Mäts ofta i enheten millisievert, mSv.

Mängden från de radioaktiva ämnen som en stråldos kommer ifrån mäts i becquerel, Bq. Aktiviteten är 1 Bq när i genomsnitt en atom sönderfaller per sekund i ett prov.

 

Källor

Strålsäkerhetsmyndigheten
Miljö från A till Ö, Bra Böcker, ISBN 91-7133-117-4

Överprövning är den prövning en högre instans gör av ett beslut inom offentlig rätt. Överprövning kan göras på grund av överklagande eller på grund av lagregler om obligatorisk överprövning.

Exempel
I svenska upphandlingar kan en som lämnat anbud begära prövning av ett upphandlingsförfarande eller något krav i en offentlig upphandling, innan upphandlingen avslutats genom att ett avtal träffas med en/flera leverantör/er. För att kunna begära överprövning måste man som leverantör på något sätt vara berörd av upphandlingen. Detta betyder inte att man skall ha deltagit i upphandlingen, utan det räcker att man skulle kunnat antagits som leverantör. Överprövning lämnas skriftligen hos Förvaltningsrätten i de län där upphandlande enhet verkar.

Beslut av svensk åklagare, till exempel att lägga ned en förundersökning, kan överprövas av Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum om någon begär det.[1]

Detaljplaner kan i Sverige överprövas av länsstyrelsen om den anser att vissa krav inte är uppfyllda. Kommunerna ska därför överlämna antagna detaljplaner till länsstyrelsen för bedömning.[2]

Källor

  1.  Åklagarmyndigheten
  2.  Boverket:När en detaljplan vinner laga kraft

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.