Design är ett begrepp som beskriver ett föremåls konstruktion, formgivning eller den skapandeprocess[1] som används från idéstadiet till färdig produkt. Dessa produkter utvecklas efter funktionella och estetiska krav med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer och miljöer.[2] Då inkluderas funktioner som teknik, användarvänlighet, miljövänlighet, utseende, affärslösningar och även marknadsföring. Det finns emellertid ingen allmänt accepterad definition av ordet design, då termen har olika betydelser inom olika designdiscipliner och användarområden.
 

Definition

Ordet design kommer från latin designo (peka ut, avbilda, framställa). "Design" är den engelska termen med den ursprungliga innebörden för plan, skiss, ritning. I 1600-talets Sverige användes begreppet dessein med ungefär samma betydelse. År 1650 sägs exempelvis att drottning Kristina hade fullföljd sin faders "högberömlige och förnäme desseiner". Man syftade då på den pågående stadsplaneringen i Stockholm och att Gustav II Adolf själv aktivt hade påverkat den.[3] Design är det internationellt brukliga begreppet för konstruktion, formgivning eller gestaltning.[4]
 

Oenighet om definitionen

I en mer begränsad definition betyder formgivning utformningen av gränssnittet mellan produktens funktioner och användaren. Ännu mer begränsat används begreppet för att beteckna ett föremåls utseende eller den del av processen som innehåller element av konstnärligt skapande eller estetiska överväganden. Populärt används ordet också för att beteckna produkter, tjänster eller miljöer med tydligt estetiskt uttryck, som "väl formgiven", "snygg design" eller "tilltalande gestaltad". Vid definition att formgivning är det svenska ordet för design och därför avser vara i princip samma sak gör Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) skillnad mellan begreppen och reducerar formgivning till en "verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier".[5]

Den svenske produktdesignern Hans Ehrich föredrar själv gärna uttrycket "gestaltning" om den skapande delen av sin yrkesutövning.[6] Designskribenten Hedvig Hedqvist menar att ordet design "är egentligen till intet förpliktande om det inte definieras ur en estetisk och funktionell synvinkel."[7] Genom globaliseringen har begreppet design blivit allt mer vanligt även i Sverige.[8] I vissa sammanhang är användning av ordet design att föredra, exempelvis i begrepp som industridesign eller programvarudesign. I efterföljande avsnitt har begreppen design och formgivning likställts.
 

Designprocessen

Det råder oenighet bland designer inom många områden för hur, både amatörer eller professionella, ensamma eller i lag, framställer produkter med hjälp av design. Den nederländske industridesignern Kees Dorst hävdade att "det finns många sätt att beskriva designprocessen" och diskuterade "två grundläggande och fundamentalt olika sätt", som båda har flera namn[9]. Den allmänna uppfattningen har kallats "den rationella modellen",[10] "teknisk problemlösning" [11] och "orsakscentrerat perspektiv".[12] Den avvikande uppfattningen har kallats "reflektion i handling",[11]"samutveckling"[13] och "handlingscentrerat perspektiv".[12]
 

Noter

  1.  ”Vad är design?”. Stiftelsen Svensk Industridesign. 2013. Läst 3 januari 2013.
  2.  ”Designordlista - Design”. Stiftelsen Svensk Industridesign. 2012. Läst 26 december 2012.
  3.  Råberg (1987), s. 179
  4.  Nationalencyklopedin (1990), del 4, s. 518
  5.  ”Formgivning”. Stiftelsen Svensk Industridesign. 2013. Läst 3 januari 2013.
  6.  Samtal av Holger Ellgaard med Hans Ehrich den 2006-06-22
  7.  Hedqvist (2002), s. 7
  8.  Design förr och nu (2005), s. 19
  9.  Dorst, Kees; Dijkhuis, J. (1995) (på engelska). "Comparing paradigms for describing design activity," Design Studies (16:2). sid. 261–274
  10.  Brooks, F.P. (2010) (på engelska). The design of design: Essays from a computer scientist. Addison-Wesley Professional. sid. 448 sidor
  11.  [a b] Schön (1983) (på engelska). D.A. The reflective practitioner: How professionals think in action. USA: Basic Books
  12.  [a b] Ralph, P. (2010) (på engelska). "Comparing two software design process theories," International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology. St. Gallen, Switzerland: Springer. sid. 139–153
  13.  Cross, N.; Dorst, K. and Roozenburg, N. (1992) (på engelska). Research in design thinking. Delft: Delft University Press
     

Läs mer om:
marknadsföring
reklam

broschyr
trycksaker
typografi
typsnitt
cascading style sheet
grafisk design
illustratör
informationsdesign

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.