Företagshemlighet är enligt Lagen om skydd för företagshemligheter (1990:409) sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.

Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.

Som ett obehörigt angrepp anses inte att någon anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.

Som ett obehörigt angrepp anses inte heller att någon utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller någon före honom har fått del av i god tro.

Den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet skall dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år.

Den 1 april 2005 dömdes en ungersk medborgare till tre års fängelse för grovt företagsspioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift.

Den som gör sig skyldig till brott ska ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten obehörigen utnyttjas eller röjs.

Vid bestämmande av skadestånd för ett angrepp på en näringsidkares företagshemlighet ska hänsyn tas även till dennes intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Talan om skadestånd enligt denna lag får avse skada endast under de fem senaste åren innan talan väcktes.

Den som har angripit en företagshemlighet kan av domstol vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten.

Industrispionage är spionage i kommersiellt syfte, i stället för i säkerhetssyfte. Både stater och företag kan ägna sig åt industrispionage. Numera talar man dock oftare om affärsspionage i och med att spionaget riktas även mot andra delar av näringslivet än enbart tillverkningsindustrin.

Exempel på industrispionage, eller i alla fall misstänkt industrispionage, är USA:s användande av övervakningsnätverket Echelon med vilket de bland annat spionerat på det tyska företaget Enercon som utvecklade en speciell teknik för vindkraftverk samt på det belgiska företaget Lernout & Hauspie som framtagit en ny talteknologi.
 

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.