Då du eller ett företag behöver låna pengar krävs i de flesta fall att någon säkerhet måste lämnas, d.v.s. pant, pantsättning. Två typer av säkerhet kan ges

  • realsäkerhet (pantsättning av tillgångar av olika slag)
     
  • borgen (namnsäkerhet)

Kraven på säkerhet varierar med kreditens storlek och vad krediten ska användas till.

Både som privatperson och företag går det att ställa en viss egendom som säkerhet för ett lån, d.v.s. man pantsätter just den egendomen. Egendom som kan pantsättas är fast egendom, lös egendom, flygmaskiner och fartyg. Ett pantbrev utfärdas.
 

Panträtt

Om låntagaren inte kan betala har pantägaren rätt att sälja panten för att få betalt för sin fordran. Blir det ett överskott vid försäljningen ska detta redovisas till låntagaren (pantsättaren).

I grunden (lagens huvudregel) går det till så att någonting överlämnas (traderas) från låntagaren till kreditgivaren som säkerhet för lånet. Nu är detta naturligtvis praktiskt omöjligt i många fall, du överlämnar exempelvis inte en bostad eller en industrifastighet på det sättet. Eftersom kreditgivaren i de flesta fall inte har ”fysisk kontroll” över panten måste hans förmånsrätt, d.v.s. företräde till betalning ur panten framför andra fordringsägares fordringar vid exempelvis en konkurs, skyddas på något sätt. Det görs med att en inteckning tas i exempelvis villan eller företaget av ägaren.

En inteckning går till på följande sätt. Ägaren av fastigheten, fartyget, företaget etc. ansöker om inteckning hos aktuell inskrivningsmyndighet. Godkänns inteckningen av myndigheten utfärdas ett pantbrev som bevis på inteckningen. Hos myndigheten registreras inteckningen, t.ex. i fastighetsboken om det gäller en fastighet. Pantbrevet överlämnas sedan av låntagaren till kreditgivaren (exempelvis en bank) som säkerhet för lånet. Ett avtal om pantsättningen upprättas mellan parterna. Om man pansätter sin bostadsrätt utfärdas inte ett pantbrev. Det går till så att kreditgivaren och låntagaren skriver under ett avtal om pantsättning. Efter att avtalet skrivits underrättar kreditgivaren bostadsrättsföreningen om att pantsättning av bostadsrätten skett.

Fler pantbrev kan också utfärdas för exempelvis en fastighet. Som exempel kan ges en fastighet som är belånad till 2 milj. kr. Ett bottenlån på 1,5 milj. kr och ett topplån på 0,5 milj. kr finns. Innebörden av detta är att den med bottenlånet får ut sin fordran först. Skulle fastigheten bara kunna säljas för 1,9 milj. kr är det enbart den som har topplånet som förlorar pengar. Den långivare som lämnar ett topplån tar därför ut en högre ränta - hans risk är ju större.

Läs mer om:
Olika typer av pantsättning