Reporänta är den ränta som en marknads banker kan låna eller placera till i nationens riksbank, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.[1] Ordet reporänta kommer av "repo", vilket är engelsk slang för repossession agreement, 'återtagningssavtal'. Reporäntan i Sverige är för närvarande 0,75% (2013-12-18).[2], I Storbritannien är den motsvarande Official Bank Rate 0,5 %.[3]

Reporänta är det främsta styrmedlet för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Påverkan på inflationen görs genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Genomslagen sker med olika grad av fördröjning.

Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanker har generellt i uppdrag att sträva efter att hålla en stabil inflation och använder då reporäntan som verktyg. Om en riksbank gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Reporäntan har stor effekt på hur växelkurser rör sig. Det är mer attraktivt för investerare att placera i valutor som har hög reporänta.[4].
 

Sverige

I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta knutna till reporäntan. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel[5] är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,75 procentenheter högre än reporäntan.
 

Historia

Från december 1985 till maj 1994 var det den så kallade marginalräntan som var Riksbankens vapen mot inflationen. Reporäntan infördes i juni 1994, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, och dessa tre räntor ersatte alltså marginalräntan som styrmedel.

Sedan reporäntan infördes är dess högsta notering 8,91 %, vilket den låg på mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996.[6]

I spåren av finanskrisen 2008-2009 sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning på hela 1,75 procentenheter av reporäntan. Det är den största enskilda sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994. Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare en procentenhet till 1,0%. En lägsta notering på 0,25% blev följden av Riksbankens beslut den 2 juli 2009.[6]

Källor

Ordet reporänta kommer ifrån engelskans repurchase agreement. Sveriges Riksbank själv beskriver instrumentet så här: "Det är Riksbankens direktion som fattar beslut om reporäntan. En repa (från engelskans repurchase agreement) är ett köp av värdepapper med ett samtidigt avtal om att köpet ska gå tillbaka ett bestämt antal dagar senare."

  1.  Vad är reporänta? avanza.se 2007-09-20
  2.  http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporantan-tabell/
  3.  http://www.bankofengland.co.uk/boeapps/iadb/Repo.asp
  4.  Inflation Forex Trading
  5.  Reporänta Aktier och Fonder
  6.  [a b] ”Reporäntan, tabell”. Sveriges riksbank. Läst 20 december 2011.
     

Läs mer om:
Styrränta
Räntemarknad
Penningmarknaden
Penningmängd
Venturekapital
Obligationsmarknaden
Finansiellt instrument
Corporate finance

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.