Genom de medeltida landskapslagarna infördes i Sverige en begränsad testationsfrihet som sedan kom att utvecklas under stormaktstiden, främst genom 1686 års testamentsstadga. Den lagstiftning som finns idag fick sin huvudsakliga utformning i 1930 års testamentslag som sedan överfördes till 1958 års ärvdabalk.[1]
Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. För att en person (testator) skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav. Till exempel måste testatorn vara 18 år fyllda. En underårig kan upprätta testamente över egendom han/hon själv råder över om denne varit gift eller är över 16 år.[2] Testamente som upprättats under påverkan av psykisk störning är ogiltigt.[3]
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
Ett testamente är en persons yttersta vilja, vilket är uttryck för att ett testamente inte är förpliktande för den som upprättar ett sådant utan denne har alltid rätt att ändra detta när som helst. Ändring av testamente sker enligt samma förfarande som inrättande av sådant. Det är alltid det senast skrivna testamentet som gäller, enligt lagen.
Testamentstagaren kan vara fysisk eller juridisk person (exempelvis ett aktiebolag, staten, en kommun eller en stiftelse). Vad gäller människor får testatorn testamentera till förmån för den som är född eller avlad vid testatorns död. Detsamma gäller arvsberättigade avkomlingar ifall dessa är födda eller avlade vid testatorns död (jfr 1:1 ärvdabalken). Syskon som inte är födda vid testatorns död skall ha samma rätt till lotter enligt 9 kap. 2 § ärvdabalken.[4]
Om testatorn har barn (arvingar i första arvsklassen) har de alltid rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om testamentet inte hade funnits. Detta kallas laglott.
Vissa formkrav gäller för att testamentet skall vara juridiskt giltigt, till exempel att det skall vara skriftligt samt bevittnat av två icke-jäviga (de får inte direkt eller indirekt ärva i testamentet) vittnen. Bägge vittnena ska samtidigt bevittna testators underskrift, eller testators vidkännande av densamma. De behöver inte få kännedom om testamentets innehåll.
Om testator av skäl som sjukdom eller nödsituation ej har möjlighet att upprätta ett ordinärt testamente, finns två möjligheter att förordna om sin kvarlåtenskap genom så kallat nödtestamente.[5]
Den första metoden är att testator muntligen inför två vittnen förordnar om sin kvarlåtenskap. Den andra metoden är att testator i egenhändigt skriven och undertecknad handling förordnar om kvarlåtenskapen. Den sistnämnda handlingen brukar kallas holografiskt testamente. Ett nödtestamente gäller ej längre, om testator efter testamenterandet under tre månader varit i stånd att upprätta ett ordinärt testamente.
Noter
- [a b] Nationalencyklopedin, på internet, besökt 22 april 2011, uppslagsord: testamente
- https://lagen.nu/1958:637#K9P1
- https://lagen.nu/1958:637#K13P2
- https://lagen.nu/1958:637#K9P2
- https://lagen.nu/1958:637#K10P3
Tryckta källor
- Odén, Birgitta (1963). ”Gustav Vasa och testamentets tillkomst.”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 29 (1): sid. 94-141. ISSN 0036-5483. Läst 2011-12-29.
Läs mer om:
Äktenskap
Arv
Bouppteckning
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.