startsida < Att kunna < effektivitetsrevision
 
 
Effektivitetsrevision

 
  Att kunna
Att kunna
   
  Innehåll
expowera 

Effektivitetsrevision

Effektivitetsrevision (performance audit) är en granskning av målupp-fyllnad och ändamålsenlighet i organisationer, verksamheter, områden, funktioner, regelverk och processer.

Effektivitetsrevisionen ska baseras på problemindikatorer samt risk- och väsentlighetsbedömningar. Problemindikationer och risker som motiverar granskningar ska då vara av sådan karaktär att de omfattar de aktiviteter som, om de fallerar, innebär att verksamheter inte kan uppnå sina mål. Med väsentlighet avses verksamheter som hanterar stora ekonomiska eller andra värden. Vem utför effektivitetsrevision?

Effektivitetsrevisioner genomförs av oberoende revisorer, vilket kan vara specialutbildade extern- eller internrevisorer. Formell certifiering för effektivitetsrevisorer i staten saknas, däremot finns en etablerad certifiering av internrevisorer.

I Sverige genomförs effektivitetsrevisioner framförallt av Riksrevisionen. Härutöver utförs effektivitetsrevisioner av internrevisorer i såväl myndigheter som företag.

Inom EU finns en omfattande granskningsorganisation som framförallt inriktats på att följa upp de 24 så kallade kontrollstandarderna, vilka fastställts av Budgetdirektoratet. Dessa 24 standarder följer COSO-modellen och har ett innehåll som rör såväl regelenlighet som effektivitet.

De nordiska och angosaxiska länderna samt Nederländerna har alla utrednings- och granskningstraditioner som innebär effektivitetsrevision. Inom de central- och sydeuropeiska länderna är det mindre vanligt med sådan erfarenhet inom den statliga revisionen. 

Innehållet i en effektivitetsrevision inriktas i regel på flera av nedanstående moment:

  • Kostnadseffektivitet (Economy)
  • Inre effektivitet (Efficiency)
  • Yttre effektivitet (Effectiveness)
  • Regelefterlevnad (Regularity)
  • Lagenlighet (Legality)

Inriktningen på att granska om aktiviteter genomförs med hänsyn till lagenligt och regelenligt brukar kallas Compliance audit.

Typiska granskningsområden vid effektivitetsrevision

  • Mål och styrning
  • Resursinsatser och resursfördelning
  • Ansvarsfördelning och samverkan
  • Verksamhetsresultat och effekter
  • Uppföljning och kontroll
     

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.


 
 

Sök på expowera:

Anpassad sökning
Upp
  © expowera