Företagsekonomi är ett stort och mycket omfattande område. Om man bara ser till ordet ekonomi brukad det förklaras med uttrycket "hushålla med knappa resurser". För ett företag, särskilt ett nystartat företag eller ett företag i tillväxt, gäller detta i allra högsta grad. De delområden som brukar ingå i begreppet Företagsekonomi hjälper dig att hushålla med företagets resurser och visar på vägar som gör att företaget kan använda sina resurser på bästa sätt.

Följande områden beskrivs inom området företagsekonomi.

Ekonomistyrning

Ett företag producerar varor och/eller tjänster. Samtidigt som detta utförs finns det en ekonomisk verksamhet som pågår i företaget. Försäljningsfakturor skickas och följs upp, inköpsfakturor betalas, ränta och amorteringar på lån betalas, redovisningen tar fram vilken moms, skatter, arbetsgivaravgifter som ska betalas vid olika tillfällen etc.

Precis som det går att bli bättre och effektivare på att producera företagets varor och/eller tjänster gäller detta även den ekonomiska verksamheten. Arbetet inom ekonomiområdet kan innebära nya faktureringsrutiner, leasa istället för att köpa, byta långivare, effektivt förvalta företagets tillgångar och så vidare. Företaget har oftast flera mål som det vill nå, en del av dessa är uttryckta i ekonomiska termer. Det ekonomiska arbetet går ut på att så effektivt som möjligt styra mot dessa ekonomiska mål.

Ibland händer det att företaget inte får betalt för ett arbete företaget utfört eller en vara som man sålt. Fakturan betalas inte trots betalningspåminnelse och eventuellt kravbrev. Nästa steg blir oftast att anlita ett inkassoföretag. Vi beskriver i ett avsnitt hanteringsgången då ett företag inte får betalt, från kontakten med inkassoföretaget, via kronofogden och till domstol.

Nyckeltal är bra att använda när du analyserar ditt företag. Vanligt är att dela in nyckeltalen i lönsamhetsmått, verksamhetsmått och finansiella mått.

Ett företag kan ta fram och använda vilka nyckeltal, jämförelsetal, det vill. Det som är viktigt är att de ska vara till nytta för företaget i dess analysarbete och ge stöd i beslutsfattandet. Andra intressenter, till exempel en bank, kan vara intresserade av företagets utveckling och ekonomiska ställning. Om nyckeltal används i företagets rapporter underlättar det bedömningen.

De vanligaste nyckeltal som används är soliditet, kassalikviditet, avkastningsgrad och avkastningen på det egna kapitalet.

Budgetering

En hjälp för att effektivt kunna nå de ekonomiska mål som satts upp är att budgetera. Genom budgetarbetet ser man om kostnaderna är för höga i förhållande till det som företaget förväntas få i intäkter, om investeringar krävs för att kunna "mätta" marknadens behov, om företagets likviditet (kassa) räcker till utbetalningarna under en viss månad o.s.v.

En budget ger trygghet.

  • Trygghet därför att företaget lagt ned ordentligt med tid till att analysera, kalkylera och beräkna olika alternativ.
  • Trygghet eftersom företaget minskat risken för obehagliga överraskningar.
  • Trygghet för att företaget ser att det förväntade resultatet går att uppnå om budgeten följs.
  • Trygghet genom att veta när stora utbetalningar ska göras och att pengarna i kassan då räcker till detta.

En budget är företagets verksamhet uttryckt i siffror, en ekonomisk plan helt enkelt. De två viktigaste budgetarna som ett företag gör är Resultatbudgeten (Visar på företagets långsiktiga överlevnad, vad resultatet förväntas bli) och Likviditetsbudgeten (Visar när pengar strömmar in till eller ut från företaget och om en viss månad ger ett överskott eller ett underskott i kassan).

Det svåra med ett budgetarbete är inte att ställa samman siffrorna i en budget, det handlar bara om plus och minus. Svårigheten ligger i att beräkna och uppskatta intäkts- och kostnadsposterna.

Kalkylering

Kalkylerar gör alla, både privatpersoner och företag. Om inte ett företag gjorde kalkyler över sina produkter eller tjänster skulle det aldrig veta vilket pris som varan eller tjänsten borde ha. Vi skriver borde eftersom omvärlden också påverkar priset.

Ett vanligt kalkylarbete är att räkna på om en investering är lönsam eller inte. En ny maskin kanske ökar kapaciteten, men är intäkterna av detta tillräckligt för att väga upp de kostnader i inköp, drift, underhåll, räntor, utbildning av personal etc. som uppstår under maskinens livstid.

Något som kan vara bra att beräkna är den s.k. Nollpunkten (break-even eller kritiska punkten). Det är då företagets försäljningsvolym når den punkt där intäkter och kostnader är lika stora.

Ett företag måste också göra efterkalkyler.

  • En förkalkyl bygger på uppskattade värden på både kostnader och intäkter.
  • En efterkalkylfaktiska kostnader och intäkter.

Genom att lära sig av efterkalkylen blir det framtida kalkylarbetet ännu bättre och säkrare.

Bokföring

Bokföring är inte så svårt som många tror. Naturligtvis går det bra att lämna över arbetet till någon som kan bokföring, men i många små företag är bokföringen inte särskilt komplicerad.

Oavsett om du bokför själv eller låter någon annan göra det, är det bra med kunskap om hur bokföringen går till och vad företaget har för nytta och stöd av denna i affärsverksamheten.

Alla enskilda personer som driver någon form av näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Undantag är om enskild person hyr ut högst två lägenheter (gäller även dödsbon och ideella föreningar).

För övriga företagsformer såsom aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar samt för många stiftelser, gäller också bokföringsskyldighet.

Är du enskild företagare har du hela ansvaret för att bokföringen är rätt. Även om du anlitar en bokföringsbyrå som sköter bokföringen är det du personligen som ansvarar för riktigheten i det som görs. Delägarna i ett handelsbolag är även personligen ansvariga för att bokföringen sköts korrekt.

I avsnittet hittar du också Bokföringsexempel. Konkret och praktiskt bokföringsarbete. Allt från inköp via försäljning till redovisning av moms och skatt.

Finansiering

Alla företag har ett ständigt behov av kapital för att driva verksamheten. Pengar behövs till investeringar i maskiner och lokaler, insatsvaror, löner, hyra etc. Hur mycket kapital som behövs beror bland annat på var i livscykeln ett företag befinner sig, företagets ambitionsnivå, vilken bransch det är och företagets storlek.

Förutom att företaget använder eget upparbetat kapital (Eget kapital), finns det ett flertal sätt att finansiera sitt kapitalbehov på. Exempel på olika finansieringslösningar är banklån, checkräkningskredit, avbetalning, leasing, factoring, via investmentföretag (riskkapitalföretag).

Euron - den gemensamma valutan

Många svenska företag, främst inom turistnäringen och handel, hanterar eurosedlar. Att kontrollera sedelns äkthet är viktigt.

En stor gemensam finansmarknad har skapats. Valutahanteringen mot de länder som tidigare haft egna valutor har blivit enklare. Enbart en valuta att hålla reda på och som används då företaget skickar offerter, fakturor, gör betalningar och tar upp lån etc. Valutarisken har minskat.

Skatter

Alla som har beskattningsbara inkomster betalar skatt. Det gäller både fysiska och juridiska personer (aktiebolag (AB), ekonomiska föreningar (EF)). Handelsbolag (HB) och kommanditbolag (KB) är också juridiska personer men är ändå inga skattesubjekt. Det innebär att de inte redovisar och betalar inkomstskatt utan det är ägarna som gör detta.

Vi beskriver följande