EU-kommissionens grönböcker och vitböcker är exempel på förarbeten till EU-lagar. Förarbeten till EU-lagar har inte samma rättsliga betydelse som förarbeten till svenska lagar.
 

Förarbeten ligger till grund för lagar

Det förberedande arbetet med att ta fram en ny lag resulterar i olika sorters dokument, exempelvis idédokument, utredningar och yttranden. Dokument som ligger till grund för en lag kallas förarbeten. Exempel på förarbeten till svenska lagar är regeringens utredningar och propositioner samt riksdagens utskottsbetänkanden, alltså förslag till riksdagsbeslut om en ny lag.
 

Förarbeten i EU

I arbetet med att ta fram nya förslag på EU-lagar produceras dokument som kan liknas vid förarbeten. Många kommer från EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya EU-lagar. Några exempel är kommissionens meddelanden, grönböcker med tidiga idéer om nya lagar, vitböcker där idéerna vidareutvecklats och utkast till lagstiftning. Europaparlamentets och ministerrådets synpunkter på EU-kommissionens lagförslag kan också betraktas som förarbeten.
 

Förarbetenas betydelse i rättsliga sammanhang

I Sverige fyller förarbeten till svenska lagar en viktig rättslig funktion när domstolarna tolkar lagar. I EU-rättsliga sammanhang har förarbeten till EU-lagar inte samma centrala betydelse. Det innebär att EU-domstolen sällan hänvisar till förarbeten till EU-lagar i sina domstolsavgöranden.
 

Läs mer om:

EU:s lagar och regler
Fördragen är grunden
Olika typer av EU-lagar
EU-lagar gäller framför svenska lagar


Källa:

riksdagen.se