För länge sedan träffades producenter och konsumenter på den lokala marknadsplatsen. Marknadsplatsen var en fysisk plats – kanske ett torg i en stad. Kan vi förvänta oss att denna marknadsplats kommer tillbaka, inte rent fysiskt, utan via till exempel Internet? Eller, blir det att den även finns fysiskt? Dagens snabbt växande köpcentra, är det också framtidens marknadsplats? Finns det kvar småskalig verksamhet på mindre orter i framtiden? Kommer gränserna mellan lokal, regional och global marknad att suddas ut?

Låt oss börja med att fundera på hur långt det behöver vara mellan köpare och säljare rent fysiskt. Intuitivt känner vi att en frisör, en livsmedelsbutik, hemtjänstservice och liknande typer av företag finns mycket nära oss som konsumenter. För dem som producerar t.ex. datatjänster, musik, vissa lätt transporterbara produkter, tjänster utförda via Internet eller telefon, betyder avståndet i princip inte någonting. Avståndet har ibland betydelse men kan det vara på det viset att närheten till konsumenten får mindre och mindre betydelse i framtiden?

Vi tar maten som exempel. Förr behövde producent och konsument vara nära varandra eftersom hållbarheten på produkterna inte var särskilt lång och direktförsäljning förekom i ganska hög grad. Nya förpackningar, kyl- och fryskedjor gör att producent och konsument idag kan befinna sig mycket långt ifrån varandra. Säljaren (butiken) befann sig tidigare nära konsumenten, i kvarteret eller på den mindre orten. Idag finns en och annan servicebutik kvar men det mesta har börjat samlas i stora (enorma) köpcentra. För dem som vill finns det kylboxar att köpa vilka kan kopplas till bilens elsystem och därmed möjliggör en ”heldag” på ett köpcentra.

Om 10 år kommer säkert dagens köpcentra att vara ännu större, ha ett ännu bredare utbud och kanske en mängd ”upplevelseföretag”. Medan föräldrarna handlar kanske tonåringarna efter en stund ledsnar och besöker köpcentrats biograf eller gocartbana. De mindre kan få sitt lystmäte i äventyrsbassängen eller framför datorerna i ”spelhallen”. Utanför finns möjlighet till ridning, minigolf, äventyrsbana och bågskytte. Klockan 13.00 är det modeuppvisning på köpcentrats stora scen och kl. 15.00 har en känd orkester ett uppträdande. Är detta en trolig bild av framtidens stora köpcentra?

Som marknadsförare vill man gärna dela upp sin marknad i geografiska områden. Det är lätt att få struktur på sina tankar och sitt arbete genom ett sådant tänkande. Men är det särskilt logiskt att tänka på det viset i framtiden? Det känns som gränserna suddas ut och även ”storleken” på företaget får mindre och mindre betydelse för på vilken geografisk marknad det verkar. Det är inget som säger att företaget måste vara stort i antalet anställda eller i omsättning för att ha en global verksamhet. Men detta gäller inte massproducerande företag, för där har storleken och dess skalfördelar verkligen betydelse i framtiden.

Generaliserar vi lite kan vi tänka oss följande om ca 10 år. Stora fabriker i Kina, Vietnam, Indien och andra lågkostnadsländer producerar en stor del av de varor vi kommer att konsumera. Olika kedjor köper direkt från tillverkaren och säljer kläder, skor, mobiltelefoner, mat, byggvaror, möbler eller vad det nu kan vara via sina butiker i köpcentra direkt till oss konsumenter. Transportkostnaden för varje enhet är så låg att det inte betyder något var produktionsenheten befinner sig – det viktigaste är att produktionskostnaden är lägsta möjliga. På specialliserade internationella mässor visar exempelvis kinesiska leverantörer upp sina produkter. Inköpare från de stora kedjorna i Europa behöver bara besöka dessa återkommande mässor, titta, känna, beställa, förhandla om villkoren och bestämma leveransdatum.

Nyckelordet är direkt. Så mycket ”direkt” det går att få mellan producent och konsument. Från tillverkare där produktionskostnader är låga, via transport till exempelvis ”klädkedjans” eller ”hemelektonikkedjans” distributionslager och därifrån ut till kedjans butiker. Finns möjligheten går leveransen i sin container direkt till butiken utan att passera ett distributionslager.

Motsvarande kommer förmodligen även att växa fram på producent- varumarknaden. Mycket kommer att vara standardiserat när det gäller maskiner och exempelvis elmotorer, pumpar, vägvältar, verktyg, lastbilar, kommer att levereras från ett fåtal tillverkare.

Om vi nu lämnar produkter och övergår till tjänster räcker det med att titta på vad som hänt de allra sista åren för att få en känsla för vad som komma ska. Banklokalen behöver inte stänga klockan tre, den behöver inte ens finnas där. Informationsservice sker via Internet och telefon. Serviceföretag som specialiserat sig på att ta hand om och förmedla kontakter mellan företag eller myndigheter och konsumenter/informationssökare gör det från en ”sambandscentral”. Resebutiken finns bara på Internet och inte som tidigare centralt i tätorten. Mycket av utbildning kommer att ske på distans. Du kopplar upp dig mot din jurist/revisor/skatteexpert och via motsvarande dagens webbkamera kan ni diskutera med varandra utan att vara på samma plats rent fysiskt. Många tjänster kommer därför att kunna skötas på distans. En aspekt av detta distansarbete är att många ”halvkvalificerade” tjänster kan skötas från lågkostnadsländer av svensktalande personal. Om tio år kan det även vara på det viset att många relativt sett högt kvalificerade tjänster utförs från lågkostnadsländer som exempelvis Indien.

Inom vård och omsorg krävs många gånger fysisk kontakt, två händer och lite medmänsklighet har stor betydelse. Gymmet kan inte finnas på Internet (mer än marknadsföringsmässigt) och du blir inte heller klippt utan att träffa din frisör. En kontorslokal eller en villa blir inte städad utan att någon varit där. Naturligtvis vill vi träffa varandra rent fysiskt och umgås (fast ibland kan man ju undra med tanke på det utbyte som idag sker via Internet). En marknadsplats där vi som prosumenter, det vill säga vi är både en del av tjänsteproduktionen och konsument på samma gång, deltar med liv och lust. Tänk dig en restaurang utan gäster eller en nattklubb utan personer som dansar så förstår du hur viktiga vi är som deltagare i företagets ”image” och försäljning.

Låt oss sammanfatta framtidens marknadsplats
Behovet av fysisk närhet mellan producent/leverantör av varor och tjänster och konsumenterna kommer att stadigt minska. Vi kommer att åka längre sträckor för att handla, men dit vi åker ska ”allt” finnas på samma ställe. Vi nöjer oss inte med att bara handla utan den dag vi shoppar vill vi också ha möjlighet till andra upplevelser. Små exklusiva butiker finns kvar i stadskärnorna. De är dyra men har hittat sin nisch. En del tjänster kräver närhet mellan den som producerar och den som konsumerar. Många tjänster som vi tidigare och även idag känner borde finnas nära kommer att fysiskt finnas längre bort, men genom ett modernt kommunikationssystem ändå uppfattas som nära och lätt tillgängliga. En del av dessa tjänster utförs från lågkostnadsländer med svensk- talande personal.

Detta är ett tänkbart scenario över hur marknaden fungerar om ett 10-tal år.

Vi på expowera har valt följande områden och funderat lite över hur vi tror det kommer att fungera inom dessa några år framåt i tiden.