Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år då det är allmänna val. En ledamot utövar sitt uppdrag dygnet runt, året runt. När ledamöterna inte arbetar i riksdagen arbetar de i sina valkretsar.

Ledamöterna är inte anställda i riksdagen utan har fått uppdraget att sitta i riksdagen under en bestämd tid av sina väljare. Därför får de ett arvode i stället för lön. Ledamöterna har ett grundarvode på 63 800 kronor i månaden som är skattepliktigt.
 

Ledamoten och partiet

Riksdagsledamöterna ska se till att folkets vilja ska genomsyra riksdagens beslut. De ledamöter som valts in i riksdagen och som tillhör samma parti bildar en partigrupp. I partigruppen diskuterar ledamöterna frågor som kommer upp och som partiet ska ta ställning till.

Lojaliteten med partiet är traditionellt hög vid omröstningar i riksdagen. Den bygger på idén att ledamöterna ska genomföra det program som partiet gick till val på. Samtidigt har varje riksdagsledamot fått ett personligt mandat av väljarna och har ingen formell skyldighet att följa partiet. Acceptansen för att rösta mot sitt parti varierar beroende på sakfråga, parti och om utfallet i en omröstning äventyras.

En ledamot kan lämna sitt parti men sitta kvar i riksdagen utan partibeteckning. Partiet som ledamoten lämnat får då ett mandat mindre. Det totala antalet mandat i riksdagen påverkas inte, inte heller antalet mandat för något annat parti.
 

Debatterar och beslutar

Det är i kammaren som riksdagens ledamöter debatterar viktiga frågor och fattar beslut. Ärenden är sakfrågor som riksdagen ska fatta beslut om. Innan riksdagen beslutar i ett ärende debatterar ofta ledamöterna frågan i kammaren. Ledamöterna deltar också i andra former av debatter, till exempel interpellationsdebatter och aktuella debatter.
 

Arbetar i utskott

Ledamöterna ägnar en stor del av sitt arbete åt utskotten, där riksdagens beslut förbereds. I varje utskott sitter för närvarande 17 ledamöter. Utskotten är som en "miniriksdag", vilket innebär att sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar fördelningen i riksdagen. Det är på utskottens sammanträden som ledamöterna bestämmer hur de ska ställa sig till olika förslag.
  

Skriver motioner

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Det är oftast regeringen som lämnar lagförslagen. Men ett förslag kan också komma från en eller flera ledamöter. Ledamöternas förslag kallas för motioner. Ledamöterna kan skriva motioner i anslutning till ett förslag från regeringen. Då ska motionen handla om samma sak som regeringens förslag. Ledamöterna kan också en gång om året, under allmänna motionstiden, lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om.
 

Ställer frågor till regeringen

Eftersom en av riksdagens uppgifter är att kontrollera regeringen ägnar ledamöterna mycket tid åt att på olika sätt ställa frågor till regeringen. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till ministrarna i regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.
  

Arbetar i valkretsen

En riksdagsledamots dagar kan se mycket olika ut. Den tid då ledamöterna inte är i riksdagen arbetar de i sin valkrets. De träffar väljare, företag och organisationer och deltar på olika sätt i samhällslivet.
 

Utvecklar riksdagsarbetet

Ledamöterna är också engagerade i arbetsgrupper med uppdrag att utreda frågor om själva arbetet i riksdagen. Det kan till exempel handla om jämställdheten i riksdagen och hur riksdagen ska arbeta med EU-frågor.
 

Läs mer om:

Debatter och beslut i kammaren
Så arbetar utskotten i riksdagen
Så arbetar EU-nämnden
 

Källa:

riksdagen.se