Riksdagen fattar varje år hundratals beslut. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder besluten. När ett utskott presenterat sitt förslag till beslut ska alla riksdagens 349 ledamöter ta ställning till förslaget.

I varje utskott sitter 17 ledamöter. Utskotten är som en "miniriksdag", vilket innebär att sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar fördelningen i riksdagen. Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott.

När regeringen lämnar en proposition till riksdagen hamnar den alltid först i ett utskott. På riksdagsspråk kallar man detta för beredningstvång. Det är likadant med motionerna som ledamöterna skriver. Utskottet tar ställning först, innan det är dags för hela riksdagen att fatta sitt beslut om regeringens och ledamöternas förslag.

Varje utskott har ett antal ämnen som det behandlar. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet behandlar förslagen om sjukvården.
  

Ledamöter och tjänstemän

I varje utskott sitter för närvarande 17 ledamöter. Antalet bestäms av riksdagen efter varje val. Utskotten ska alltid bestå av ett udda antal ledamöter, lägst 15.

Partiernas antal platser i utskotten bestäms av hur stort partiet är i riksdagen. Direkt efter ett val bestämmer riksdagen, på förslag från partierna, vilka ledamöter som ska sitta i utskotten. Eftersom ledamöternas utskottsplatser fördelas genom val av riksdagen kan en ledamot inte fråntas sin plats i ett utskott även om ledamoten till exempel lämnar sitt parti.
 

Ordförande håller i klubban

Varje utskott har en ordförande och en vice ordförande som utskottet väljer. Det är ordföranden som leder utskottssammanträdena.

Om ordföranden i ett utskott kommer från något av regeringspartierna brukar vice ordföranden vara från ett oppositionsparti. Är ordföranden från något av oppositionspartierna är vice ordföranden i stället från något av regeringspartierna.

Ordföranden har utslagsröst om omröstningar slutar oavgjort. I de fall där rösterna fördelat sig jämnt mellan två förslag vinner alltså det förslag som utskottsordföranden säger ja till.
 

Kanslierna hjälper till med underlagen

Varje utskott har ett kansli som består av en kanslichef och fem till tio tjänstemän. Tjänstemännen hjälper ledamöterna att skriva de förslag till beslut som riksdagen sedan ska besluta om. På riksdagsspråk heter förslagen utskottsbetänkanden.

Tjänstemännen hjälper också till med att skriva utlåtanden över EU:s grön- och vitböcker och andra EU-dokument som sedan debatteras och beslutas i kammaren. Grön- och vitböcker är EU:s motsvarighet till svenska utredningar som SOU och Ds. Tjänstemännen är även till hjälp när det gäller ledamöternas uppföljning och utvärdering av riksdagsbeslut och deras arbete med forsknings- och framtidsfrågor.

Tjänstemännen är partipolitiskt neutrala. Det innebär att de ska hjälpa alla åtta riksdagspartier. Dessutom får tjänstemännen inte favorisera ett enskilt parti. Tjänstemännen behåller sina jobb även om majoritetsförhållandena i riksdagen ändras efter ett val.
  

Sammanträden och kontakter

Det är på utskottens sammanträden som ledamöterna bestämmer hur de ska ställa sig till olika förslag. Mötena är inte öppna för allmänheten. För att hålla sig uppdaterade om samhällsutvecklingen gör utskotten studiebesök och tar emot grupper.

På tisdagar och torsdagar sammanträder utskotten. Ledamöterna lägger ned en hel del tid på utskottsarbetet. Det tar tid att läsa igenom alla dokument som utskottet ska ta ställning till. Dessutom måste ledamöterna stämma av med sina partikamrater hur partiet ska ställa sig i olika frågor.
 

Besök ger kunskaper

Utskottet gör studiebesök och tar emot grupper för att hålla sig uppdaterat om samhällsutvecklingen inom just sitt område. Ledamöternas kontakter med väljarna och partikamrater i landet har stor betydelse för arbetet i utskottet.

Samhällsproblem som ledamöterna stöter på i sina kontakter med väljarna diskuteras ofta i utskottet. Ibland gör utskotten resor till andra länder för att studera hur just det landet har löst ett visst problem.
 

Stängda sammanträden

Sammanträdena i utskotten är inte offentliga. Det innebär att allmänheten och medierna inte får vara med på mötena.

Eftersom sammanträdena är stängda kan ledamöterna diskutera känsliga politiska frågor utan åhörare. Det gör det enklare att få till överenskommelser och kompromisser mellan partierna.

Den politiska vardagen handlar mycket om att ge och ta. Eftersom inget parti har egen majoritet i riksdagen kräver politiken att partierna är beredda att förhandla med varandra.
  

Utskotten bestämmer sig

Mycket av utskottets arbete går ut på att ta ställning till förslag. De flesta förslag är propositioner från regeringen och motioner från ledamöterna.

Mest tid lägger utskotten ned på att ta ställning till propositionerna. Varje proposition behandlas av ett utskott. Handlar den om till exempel järnvägar hamnar den hos trafikutskottet.
 

Tid att läsa in sig

När en proposition kommit till ett utskott börjar ledamöterna med att läsa in sig. Sedan diskuterar ledamöterna förslagen i propositionen med partikamraterna. Det gör de på partigruppsmötena.

Ledamöterna skriver även följdmotioner till de propositioner som regeringen lämnar. I följdmotionerna redovisar ledamöterna sin syn i det ämne som propositionen handlar om. Av naturliga skäl skriver oppositionen flest följdmotioner eftersom de många gånger har en annan uppfattning än regeringen.
 

Stämmer av med det egna partiet

Partigrupperna är viktiga i riksdagsarbetet. En partigrupp består av alla ledamöter från partiet. Exempelvis består Centerpartiets partigrupp av de 22 ledamöter som är invalda i riksdagen.

Partigrupperna sammanträder på tisdagseftermiddagarna. En vanlig frågeställning på oppositionspartiernas gruppmöten är hur de ska ställa sig till regeringens propositioner. Ska de säga ja till förslagen eller ska de presentera egna alternativ i det som kallas för följdmotioner?
 

Utskottet sätter ned foten

När ledamöterna läst in sig och diskuterat med sina partikamrater är det dags för diskussion i utskottet. En tjänsteman på utskottskansliet presenterar ärendet. Därefter diskuterar ledamöterna hur de ska ställa sig till propositionen och de motioner som finns i anslutning till propositionen.

Vill en majoritet av ledamöterna i utskottet att riksdagen ska säga ja till förslagen från regeringen? Finns det en utskottsmajoritet för att säga ja till någon av motionerna i ärendet? Är hela utskottet enigt? Måste partierna göra kompromisser?

Ibland tar ledamöterna ställning vid det första sammanträdet, men ofta behövs det flera möten innan utskottet kan presentera ett förslag till riksdagsbeslut.
 

Oppositionen presenterar sitt motförslag

Utskottets förslag grundar sig på vad majoriteten i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan.

När utskottet är klart med sitt arbete blir betänkandet offentligt. Alla kan då ta del av förslaget till riksdagsbeslut. I betänkandet finns också utskottsminoritetens reservationer.
  

Debatt och beslut i kammaren

När utskottet har presenterat sitt förslag till riksdagsbeslut går ärendet till kammaren. Där ska alla 349 ledamöter ta ställning till betänkandet.

Det brukar ta en till två veckor från det att utskottet är klart med förslaget tills det är dags för debatt och beslut i kammaren.

I debatten berättar majoriteten i utskottet varför de stödjer förslaget. De ledamöter som representerar minoriteten säger varför de tycker att majoritetens förslag är dåligt och presenterar sitt motförslag.

När debatten är avslutad är det dags för omröstning. I de allra flesta fall vinner utskottsmajoriteten. Det beror på att utskotten speglar hur riksdagen är sammansatt.
 

Öppna utfrågningar ger kunskap

Utskotten håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Tanken med utfrågningarna är att riksdagsledamöterna i utskotten ska få mer information i ett visst ämne.

Riksdagen började med öppna utfrågningar i slutet på 1980-talet. I dag håller utskotten varje år ett fyrtiotal öppna utfrågningar.

När en utfrågning ska hållas bjuder utskottet in experter och företrädare för olika samhällsintressen som ska svara på frågor från ledamöterna. När utbildningsutskottet behandlar en proposition om högskolorna kan de till exempel hålla en öppen utfrågning där representanter från högskolorna medverkar.

Allmänheten kan följa alla öppna utfrågningar på plats eller via webb-tv. Om du missat en utfrågning kan du se den i efterhand.
 

Utskotten följer upp riksdagens beslut

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad beslutet har resulterat i.

Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar.
 

Fördjupade uppföljningar och utvärderingar

De fördjupade uppföljningarna innebär till exempel att utskotten mer ingående studerar ett visst ämne samt om syftet med en lag eller ett ekonomiskt stöd har uppnåtts. Resultaten dokumenteras ofta i en rapport i serien Rapporter från riksdagen (RFR) och behandlas efter det av utskottet i ett betänkande.
  

Löpande uppföljning

I budgetpropositionen informerar regeringen varje år om de resultat som har uppnåtts på olika områden i samhället. Utskotten tar ställning till informationen i sitt arbete med budgetpropositionen. Utskotten behandlar också resultaten av de granskningar som Riksrevisionen gör. Det här är delar av den löpande uppföljningen. Utskotten ordnar också utfrågningar, studiebesök och informationsmöten med representanter från regeringen och myndigheter.
  

Forskning och framtid

För att kunna fatta beslut är det viktigt att riksdagsledamöterna får kvalificerade underlag över hur samhällsutvecklingen ser ut. Riksdagen har därför beslutat att mer strategiskt föra in forsknings- och framtidsfrågor i riksdagsarbetet.

Ledamöternas beslutsunderlag ska ge svar på en rad frågor. Vilka resurser behövs? Vilka prioriteringar kan göras? Vilka problem går att förutse? Det är här kontakterna med forskarvärlden kommer in. Genom att utskotten arbetar mer strategiskt med forsknings- och framtidsfrågor blir underlagen och utskottsbetänkandena väl underbyggda.
 

Mera forskningsrön i beslutsunderlagen

Utskotten har kontakt med forskarvärlden på olika sätt. De kan utveckla regelbundna kontakter med olika forskningsmiljöer, delta i seminarier och konferenser om aktuell forskning eller ordna seminarier.

Utskotten ordnar ofta öppna utfrågningar och bjuder in forskare för att delta. Till dessa utfrågningar är alla välkomna att lyssna.

Utskotten gör ibland forskningsöversikter inom sina ansvarsområden. Översikterna kan ta upp vilka sakfrågor som helst och besvarar ofta frågan vad den samlade forskningen säger i en viss fråga. Det kan till exempel vara kunskapsläget inom hälsa, miljö och klimat, infrastrukturinvesteringar eller ekonomi.
 

Arbetet dokumenteras i rapporter

Flera av utskottens forskningsöversikter, teknikutvärderingar och öppna utfrågningar har dokumenterats i serien Rapporter från riksdagen (RFR).
  

Utskottens EU-arbete

Utskotten ska följa EU-frågor inom sina ämnesområden. Utskotten granskar nya EU-förslag och avgör i vilka frågor regeringen måste överlägga med dem. Utskotten ska också granska vissa EU-förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen som den ofta kallas.

Många av regeringens och ledamöternas förslag som utskotten arbetar med handlar om EU. Förslagen får samma behandling som andra förslag i det utskott som har hand om sakfrågan. Föreslår till exempel regeringen att skattereglerna ska ändras på grund av ett EU-beslut är det skatteutskottet som ska arbeta med förslaget.
 

Följer EU-frågor

För att kunna följa vad som är på gång i EU måste utskotten ha information. Riksdagen får så gott som alla officiella dokument från EU-kommissionen. Dokumenten överlämnas till det utskott som har ansvar för frågan.

Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på nya EU-dokument som regeringen bedömer som betydelsefulla. Informationen lämnas skriftligt genom så kallade faktapromemorior.

Utskotten kan begära att regeringen och myndigheter lämnar information i olika EU-frågor. Informationen kan lämnas muntligt när utskottet sammanträder.

Riksdagen har en tjänsteman i Bryssel som följer arbetet i EU och rapporterar hem till utskotten och andra i riksdagen.
 

Tidig granskning av EU-dokument

Utskotten granskar EU:s grön- och vitböcker. Det är samrådsdokument där EU-kommissionen redogör för tankar, förslag och konkreta åtgärder som är aktuella i utvecklingen av EU-samarbetet. Man kan säga att de motsvarar svenska utredningar som SOU och Ds.

När ett utskott har granskat en grön- eller vitbok ska det skriva ett så kallat utlåtande till kammaren om granskningen. I utlåtandet kommenterar utskottet frågan och beskriver olika uppfattningar som kan finnas bland riksdagens partier. Kammaren debatterar och fattar beslut om utlåtandet. Beslutet får inte innehålla några förslag eller uppmaningar till regeringen om att den ska göra något. Efter beslutet i kammaren skickar Riksdagsförvaltningen utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

På samma sätt som för grön- och vitböcker kan utskotten granska andra viktiga EU-dokument av samma typ. Det är talmannen som i samråd med riksdagspartiernas gruppledare bestämmer vilka andra viktiga EU-dokument som utskotten ska granska närmare.
 

Granskning utifrån subsidiaritetsprincipen

Enligt Lissabonfördraget ska riksdagen granska vissa EU-lagförslag utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiarietsprincipen brukar ofta kallas närhetsprincipen och innebär att ett beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Lagförslaget som riksdagen ska granska kommer oftast från EU-kommissionen. Sedan skickar kammaren det till ansvarigt utskott som gör en subsidiarietsprövning. Om utskottet anser att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen görs bara en protokollsanteckning som skickas tillbaka till kammaren. Om utskottet däremot tycker att förslaget strider mot principen skriver det ett utlåtande till kammaren. Om kammaren ställer sig bakom utskottets bedömning skickar riksdagen ett meddelande om sin uppfattning till EU:s institutioner.

Utlåtande skrivs också om minst fem ledamöter inte håller med utskottets majoritet utan tycker att förslaget strider mot subsidaritetsprincipen. I utlåtandet kan minoriteten i en reservation förklara sin uppfattning. Utlåtandet får sedan kammaren debattera och ta ställning till.

De nationella parlamenten får inte "närhetsgranska" alla utkast till lagförslag. Bara förslag på områden där både unionen och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. Det gäller till exempel den inre marknaden, miljön, energi och brottsbekämpning.

Är tillräckligt många nationella parlament överens om att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiarietsprincipen ska EU-kommissionen ompröva det. Om kommissionen står fast vid förslaget ska i vissa fall ministerrådet och Europaparlamentet ta ställning till om man ska fortsätta behandlingen av det.
 

Överlägger med regeringen

Riksdagens utskott avgör i vilka EU-frågor regeringen måste överlägga med utskotten. Vid överläggningarna kan partierna säga till regeringen vad de tycker i frågan. Det är också ett tillfälle för regeringen att stämma av om dess ståndpunkter har stöd i riksdagen. Utskotten kan besluta att överläggningarna ska vara offentliga.
 

KU kontrollerar regeringen

Konstitutionsutskottet, KU, har en särskild roll i riksdagens kontroll av hur regeringen sköter sitt arbete. Varje år granskar KU också hur regeringen sköter informationen och samrådet med riksdagen i EU-frågor. Om KU hittar brister i regeringens arbete leder det till kritik och uttalanden om hur regeringen kan bättra sig. KU följer också hur riksdagen granskar nya EU-förslag utifrån subsidiaritetsprincipen.
 

Utskotten i EU-ländernas parlament träffas

Samarbetet mellan medlemsländernas parlament och Europaparlamentet sker till stor del mellan utskotten i ländernas parlament. Varje år ordnas flera möten. Till exempel träffas ordförandena för parlamentens utrikesutskott regelbundet för att diskutera utrikespolitiska frågor. Parlamentet i EU:s ordförandeland har ett särskilt ansvar för vilka möten som ska hållas och vad de ska innehålla.
 

Läs mer om:

Debatter och beslut i kammaren
Så arbetar EU-nämnden
Så arbetar ledamöterna i riksdagen
 

Källa:

riksdagen.se