Konkurrens på lika villkor skapar förutsättningar för nya och bättre produkter och tjänster. Bibehållna eller sänkta priser kommer både företag och konsumenter till godo.

För alla är det därför viktigt att spelreglerna följs. Konkurrensverket är den myndighet som ska se till att konkurrensreglerna följs. Företag som missbrukar sin dominerande ställning eller samarbetar för att sätta konkurrensen ur spel, det vill säga bryter mot konkurrenslagen, kan dömas till olika former av straff (påföljder).

Många mindre företag har varit drabbade då företag utnyttjat sin dominerande ställning genom att t.ex. vägra leverera varor, styra priser. Det är därför viktigt att känna till konkurrenslagen och meddela Konkurrensverket om man som företag råkar ut för brott mot denna lag.

Källa: Informationen i detta avsnitt är till stora delar sammanfattat ur material från Konkurrensverket.

EU och konkurrensregler

Innan vi går in på den svenska konkurrenslagstiftningen ska vi se på konkurrens ur ett EU-perspektiv. Konkurrenslagen (även motsvarande lagar i andra EU-länder) är harmoniserade d.v.s. stämmer överens med EU:s konkurrensregler.

När unionen utvidgades till 25 medlemsländer (1 maj 2004) innebar det att en del förändringar skedde inom konkurrensområdet. Många beslut flyttades då från unionsnivå till medlemsstaternas konkurrensmyndigheter - en decentrali- sering genomfördes med andra ord.

EU:s konkurrensregler tillämpas om handel mellan medlemsstater påverkas. De kan även gälla vid avtal mellan svenska företag om detta avtal hindrar t.ex. införsel från andra medlemsländer. Det är Europeiska kommissionen som prövar företagskoncentrationer om de är gränsöverskridande d.v.s. sträcker sig över flera medlemsstater.

Nu är det inte bara företag som EU:s konkurrensregler riktar sig emot. Olika stödåtgärder som regeringar i medlemsstaterna genomför kan vara sådana som snedvrider konkurrensen och kan därmed förbjudas. Vid upphandling av varor och tjänster till offentlig verksamhet är det också viktigt att inte diskriminering förekommer mot företag från andra EU-länder.

Konkurrenslagen

Det centrala i konkurrenslagen är två förbud

  • Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete.
  • Förbud för företag med dominerande ställning att missbruka sin makt.

Dessutom innehåller Konkurrenslagen regler och kontroll när det gäller företagskoncentrationer. Konkurrensverket kan ingripa mot företagskoncentra- tioner som kan antas leda till påtagligt skadliga effekter.

Nu är det så att Konkurrenslagen enbart gäller för företag. Ett viktigt begrepp är också vad en relevant marknad är. Vad är nu ett "företag och en "relevant marknad"?

Det är Konkurrensverket som ska ge oss ledning i detta. Konkurrensverket beskriver vad ett företag är så här:

"Konkurrenslagen gäller endast för företag. Begreppet företag omfattar varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar ingen roll om den är inriktad på att ge vinst eller inte. Det spelar heller ingen roll i vilken juridisk form den bedrivs.

Aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar är företag. Även statliga och kommunala organ kan falla in under begreppet, dock inte då det är frågan om myndighetsutövning."

Så här beskriver Konkurrensverket en relevant marknad:

"Ett viktigt begrepp i konkurrensrätten, till exempel när man bestämmer marknadsmakt, är relevant marknad. Vid avgränsning av den relevanta marknaden bestämmer man dels en produktmarknad, dels en geografisk marknad.

Produktens utbytbarhet är avgörande vid avgränsningen av produktmarknaden. Produkter som köparna anser vara jämförbara när det gäller egenskaper, pris och användning tillhör samma produktmarknad. Frågan om det finns produkter som snabbt kan ändras så att de blir jämförbara har också betydelse.

Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna. Inom det området är konkurrensvillkoren tillräckligt likartade för att det ska kunna skiljas från angränsande geografiska områden."

Förbud mot samarbete som begränsar konkurrensen

Förbudet gäller samarbete mellan två eller flera företag. Samarbetet kan ske på följande sätt

  • Genom avtal.
  • Beslut av en företagssammanslutning. Som ett exempel på detta kan vara att en branschförenings stadgar ger föreningen möjlighet att bestämma hur medlemsföretagen ska agera på marknaden.
  • Samordnat förfarande. Detta innebär att företag tillämpar ett visst förfarande i samförstånd utan att ett direkt avtal finns.

Nu är det så att ett samarbete är förbjudet om det påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt. Konkurrensverket definierar begreppet "märkbart sätt" så här:

"Enligt detta anses samarbetet inte påverka konkurrensen på ett märkbart sätt om företagen tillsammans har en marknadsandel på maximalt 10 procent av den relevanta marknaden vid avtal mellan företag i samma tillverknings- eller försäljningsled, så kallade horisontella avtal. Vid avtal mellan leverantörer och återförsäljare, så kallade vertikala avtal, är marknadsandelsgränsen däremot 15 procent.

För vissa avtalstyper, exempelvis horisontella överenskommelser om priser eller vertikala avtal om områdesskydd, gäller emellertid inte några marknadsandels- gränser. Företag med en omsättning på mindre än 30 miljoner kronor kan ingå konkurrensbegränsande avtal förutsatt att deras sammanlagda marknads- andelen inte överstiger 15 procent."

Här följer lagtexten:

"2 kap. Förbjudna konkurrensbegränsningar

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

1 § Sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna, om inte annat följer av denna lag.

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att

1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt
fastställs,

2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller
kontrolleras,

3. marknader eller inköpskällor delas upp,

4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa
handelspartner får en konkurrensnackdel, eller

5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig
ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet."

Här beskrivs fem exempel på samarbete som är konkurrensbegränsande. Konkurrensverket vägleder oss på dessa punkter (citat):

1. Prissamarbete. Detta ser lagen särskilt strängt på. Inte bara direkt prissamarbete utan även överenskommelser som indirekt fastställer priser kan vara förbjudna. Det saknar betydelse om företagen samarbetar direkt med varandra eller indirekt i till exempel en inköpsorganisation eller en bransch- förening.

2. Begränsning av produktionen. Det kan bli effekten om företag sluter exempelvis specialiseringsavtal, avtal om gemensam produktion, exklusivavtal eller patentlicensavtal.

3. Marknadsuppdelning. Exempel på sådana typer av avtal är uppdelning i kvoter, försäljningsområden eller kundkretsar mellan konkurrenter. Det är också förbjudet för tillverkare och grossister att i ett avtal med sina återförsäljare begränsa produktionen, det geografiska försäljningsområdet eller kundkretsen.

4. Diskriminering. Ett exempel är när en leverantör kommer överens med sina återförsäljare om att en viss kund inte ska få leveranser.

5. Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare för att få köpa en produkt tvingas köpa även en annan produkt eller tjänst som han annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband mellan tillläggsprodukten och huvudprodukten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet accepteras bara kopplingar motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl.


Undantag

Samarbete är inte alltid av ondo. I många fall kan ett samarbete ha sådana positiva effekter att det kommer konsumenter och andra företag tillgodo genom att de får en skälig del av "den vinst" som uppstår utav själva samarbetet.

Kapitel 2

"2 § Förbudet i 1 § gäller inte för ett avtal som

1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja
tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,

2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom
uppnås,

3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att
uppnå målet i 1, och

4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en
väsentlig del av nyttigheterna i fråga."

Det gäller för företagen som samarbetar att kunna visa att samarbetet leder till t.ex.

  • Förbättrad produktion.
  • Förbättrad distribution.
  • Främjar tekniskt framåtskridande.
  • Främjar ekonomiskt framåtskridande.

Företagen måste också visa att konsumenterna får en skälig del utav den vinst som uppkommer genom samarbetet och att konkurrensen inte begränsas mer än nödvändigt för att de positiva effekterna ska kunna uppnås.

Gruppundantag

Regeringen har med stöd av Konkurrenslagen beslutat om följande undantag för vissa grupper av avtal:

  • lagen (2008:580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om viss taxisamverkan,
  • lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal,
  • lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal,
  • lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling,
  • lagen (2008:584) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn,
  • lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, och
  • lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring.

Det är företagen själva som på egen risk får avgöra om avtalet omfattas av något gruppundantag.

Förbud att missbruka en dominerande ställning

Ett företag som har en dominerande ställning på marknaden får inte missbruka sin makt. Att ett företag dominerar marknaden kan bero på ett flertal faktorer, där varje faktor i sig inte behöver vara avgörande utan att det är helheten som ger en dominerande ställning. När det gäller faktorer som har betydelse kan de t.ex. vara hinder mot att andra kan etablera sig på marknaden, finansiell styrka, tillgång till råvaror och insatsvaror, patenträttigheter, överlägsen teknologi.

En stor betydelse för om företaget anses ha en dominerande ställning är hur stor andel företaget har av den relevanta marknaden. Om företagets marknads- andel börjar ligga över 40 procent anses det vara en indikation på en domi- nerande ställning.

Kapitel 2

"7 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden är förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

  1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller
    försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,
  2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för
    konsumenterna,
  3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa
    handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
  4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig
    ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk
    har något samband med föremålet för avtalet."

I den 7 § finns fyra exempel på förfaranden som kan innebära missbruk. Konkurrensverket vägleder oss på dessa punkter (citat):

1. Exempel på oskäliga inköps- eller försäljningspriser är att ta ut överpriser. Ett annat fall är då ett dominerande företag för att slå ut konkurrenter, eller försvåra för dem att komma in på marknaden, tillämpar priser som ligger under vad som normalt skulle behövas för att täcka kostnaderna och ge vinst.

2. Begränsning av produktion och marknader kan ske genom exklusivavtal och liknande som binder leverantörer och distributionskanaler.

3. Diskriminering kan exempelvis förekomma om priser, rabatter eller andra affärsvillkor leder till att företag behandlas olika utan att det finns någon saklig anledning. Även leveransvägran är en form av diskriminering.

4. Ett exempel på kopplingsförbehåll är att ett dominerande företag utnyttjar sin starka position och kräver att köparen även köper en annan produkt, som inte har ett naturligt eller sakligt samband med den första varan.

Påföljder vid brott mot konkurrenslagen

Påföljder (sanktioner) för företag som bryter mot förbuden i Konkurrenslagen har skärpts med den nya konkurrenslagen (SFS 2008:579). Här följer vad som gäller samt vad som skiljer mot den tidigare lagen. Från Konkurrensverkets information om förändringen:

Konkurrensskadeavgift och avgiftsföreläggande

  • Ett företag som bryter mot något av förbuden i konkurrenslagen kan bli skyldigt att betala en konkurrensskadeavgift, det vill säga en slags böter. Det är Stockholms tingsrätt som, på talan av Konkurrensverket, beslutar om konkurrensskadeavgift.

    I de fall där företagen erkänner att de brutit mot konkurrensreglerna kan Konkurrensverket utfärda ett så kallat avgiftsföreläggande. Det betyder att Konkurrensverket inte behöver gå till domstolen för att yrka konkurrensskadeavgift i ärenden där parterna är överens. Det är frivilligt för företaget att godkänna föreläggandet. Ett godkänt avgiftsföreläggande gäller som en vanlig dom.

  • Den metod som Konkurrensverket använder för att räkna fram konkurrensskadeavgiftens storlek har blivit tydligare. Det ökar förutsebarheten och ger en mer enhetlig rättstillämpning. Syftet är att skapa klarhet och underlätta för parterna och domstolarna att identifiera allvarliga överträdelser som ska ha särskilt kännbara konkurrensskadeavgifter.
  • Preskriptionstiden för konkurrensskadeavgifter förlängs från fem till tio år.

Eftergift

  • Sedan 2002 kan företag som erkänner sitt deltagande i en olaglig kartell, helt eller delvis, slippa konkurrensskadeavgift och få så kallad eftergift.
  • Endast ett företag kan få full eftergift för samma överträdelse.
  • Ett företag som tvingat andra att bryta mot konkurrenslagens förbud om konkurrensbegränsande samarbete har ingen möjlighet att få eftergift.
  • För att ett företag ska kunna få eftergift är det skyldigt att samarbeta med Konkurrensverket under såväl utredningen som under handläggningen i domstolen. Företaget får inte heller förstöra bevis eller på annat sätt försvåra utredningen.

Näringsförbud

  • Näringsförbud är en helt ny påföljd som kan drabba personer som deltagit i en kartell. Prissamverkan och marknadsuppdelning är exempel på allvarliga överträdelser av konkurrenslagen som kan leda till näringsförbud. Det är tingsrätten, som på talan av Konkurrensverket och med stöd av lagen om näringsförbud, kan döma en person till näringsförbud.

Koncentrationsprövningar

  • Den nya lagen innehåller ändrade regler för när en företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket. En företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket om de berörda företagens sammanlagda årsomsättning i Sverige överstiger 1 miljard kronor och minst två av de berörda företagen har en omsättning i Sverige som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen.
  • I Sverige införs ett nytt test för koncentrationsprövningar. Testet används för att avgöra om en koncentration är ägnad att påtagligt hämma en effektiv konkurrens. Det är samma test som används inom Europeiska kommissionen. Det innebär en viktig anpassning till EG:s regler och gör EG:s rättspraxis mer vägledande.
  • Tiden för behandling av koncentrationsärenden förlängs från 25 till 35 arbetsdagar, i de fall då Konkurrensverket tagit emot ett åtagande från en part i en företagskoncentration.

Andra förändringar

  • Frågor om konkurrensskadeavgift och skadestånd ska kunna avgöras samtidigt i domstolen.
  • Konkurrensverket får möjlighet att förena förelägganden och åtaganden med vite i vissa fall.
  • Kretsen av dem som får överklaga beslut utökas.
  • Det som kommit fram vid Konkurrensverkets förhör ska kunna användas som bevisning vid huvudförhandlingen.
  • De så kallade gruppundantagen blir egna lagar.

Här hittar du information

För dig som vill ha mer information om Konkurrenslagen än denna samman- fattning ska besöka Konkurrensverkets webbplats.

Konkurrensverket producerar informationsmaterial, nyhetsbrev och rapporter om konkurrensfrågor.

Adressen till Konkurrensverkets webbplats är www.kkv.se

Konkurrensverket ger också ut föreskrifter och allmänna råd. De har en egen författningssamling, KKVFS, där dessa står. De allmänna råden är till för att vägleda företag om Konkurrensverkets syn på vissa frågor.

Konkurrenslagen

Läs mer om:

Avtal
Marknadsföringslagen
Köplagen
Konsumentlagstiftningen
Bokföringslagen
PuL, Personuppgiftslagen
Offentlig upphandling