Kreditupplysningsföretag samlar in uppgifter om enskilda personers ekonomiska och personliga förhållanden samt om företags ekonomiska förhållanden. Alla personer över 15 år finns registrerade hos de största kreditupplysningsföretagen.

Kreditupplysningslagen ska i första hand skydda de registrerades personliga integritet, men lagen ska också bidra till en effektiv kreditupplysning. Uppgifter om privatpersoner får bara lämnas ut om det finns legitimt behov, till exempel vid kreditprövning, och personen ska få en kopia på informationen för att kunna kontrollera att den är korrekt.

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska normalt ha tillstånd från Datainspektionen. Datainspektionen kontrollerar att verksamheten sköts på ett korrekt sätt. Ett företag som missköter sig kan bli skadeståndsskyldigt och den ansvarige kan dömas till böter eller fängelse. 
 

Vad är en kreditupplysning?

Den som lånar ut pengar eller ger andra typer av krediter behöver ett bra underlag för att kunna bedöma om han eller hon ska ge dig kredit. En kreditbedömning bygger på tanken att det är mindre risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar.

För att förenkla kreditgivning finns kreditupplysningsföretag som förser kreditgivaren med information om dig som söker kredit – en kreditupplysning. En fyllig och korrekt information hjälper kreditgivaren att bedöma riskerna för framtida betalningsförsummelser och kreditförluster. Då behöver han eller hon inte gardera sig mot alla tänkbara risker och kan fatta snabba beslut.

En kreditupplysning är framförallt inriktad på ekonomiska förhållanden. Även andra personliga uppgifter kan ingå, till exempel din ålder eller om du är gift. En kreditupplysning innehåller inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning.

De flesta kreditupplysningar lämnas genom att kreditupplysningsföretagens kunder, dvs. kreditgivare, har en uppkoppling mot kreditupplysningsföretagets register. Några kreditupplysningsföretag ger också ut kreditupplysningar i tryckta skrifter, på cd-skivor och på usb-minnen.
 

Vilka uppgifter finns i kreditupplysningsregistren?

De största kreditupplysningsföretagen har var sitt dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige och om alla företag i landet. Du blir automatiskt registrerad och har ingen rätt att bli struken ur registren. Kreditupplysningsföretagen hämtar huvudsakligen uppgifter från myndigheter.

Främst tre slag av uppgifter registreras om privatpersoner:

  • Identitetsuppgifter, till exempel namn, personnummer och adress. Uppgifterna hämtas från Statens personadressregister (SPAR).
  • Inkomst och innehav av fastighet. Uppgifterna hämtas från Skatteverkets skatteregister och fastighetstaxeringsregister.
  • Betalningsanmärkningar, till exempel utslag i mål om betalningsföreläggande, restförda skatter och avgifter eller misslyckade utmätningsförsök. Sådana uppgifter hämtas från Kronofogdemyndigheten.

En kreditupplysning om en privatperson får normalt bara innehålla uppgifter om betalningsförsummelser som har

  • fastställts av domstol eller annan myndighet,
  • lett till beslut om inledande av skuldsanering,
  • lett till inställda betalningar eller
  • lett till ansökan om konkurs eller ackord.

Endast i vissa fall får uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut. För det första ska krediten ha lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn (främst banker och kreditmarknadsbolag). För det andra ska kredittagaren i avsevärd utsträckning ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Missbruket ska ha lett till att kreditgivaren sagt upp kreditavtalet.

En del kreditupplysningsföretag registrerar också uppgifter om att en kreditupplysning har lämnats ut, så kallade omfrågeuppgifter.

För juridiska personer, näringsidkare och näringsanknutna personerregistreras i förekommande fall samma typer av uppgifter som för privatpersoner. Dessutom hämtas vissa uppgifter från aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret hos Bolagsverket och från det allmänna företagsregistret (Basun) hos Statistiska centralbyrån. Uppgifterna från dessa register visar bland annat om du är styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i ett handelsbolag, om du har en inregistrerad enskild firma eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt (moms) eller arbetsgivaravgifter.

För juridiska personer – alltså inte för enskilda näringsidkare - får också uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning. Kreditupplysningsföretagen behöver alltså i dessa fall inte vänta tills Kronofogdemyndigheten har fastställt betalningsskyldigheten.
 

Vem ansvarar när reglerna inte följs?

Ansvaret för att kreditupplysningslagen följs ligger på kreditupplysningsföretaget. Det är till exempel kreditupplysningsföretaget som har ansvar för att den som företaget lämnar ut en kreditupplysning till har ett legitimt behov av upplysningen.

Vissa bestämmelser i kreditupplysningslagen anses vara så viktiga att det är straffbelagt att inte följa dem. Det gäller till exempel om någon bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det eller om någon lämnar ut en personupplysning utan att det finns något legitimt behov. Den som är ansvarig kan då dömas till böter eller fängelse.

Ett kreditupplysningsföretag är skadeståndsskyldigt för skador som det tillfogar någon i sin verksamhet. Om du har drabbats av en skada kan du få ersättning både för kostnader och för förluster till följd av skadan. Ersättning kan också betalas för ideell skada, det vill säga lidande eller andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt slag. I första hand ska du kontakta kreditupplysningsföretagen för att diskutera frågor om skadestånd. Kan ni inte komma överens kan du få frågan prövad av domstol. Datainspektionen kan inte agera ombud för någon eller besluta i frågor om skadestånd.
 

Kreditupplysningslag (1973:1173)

Kreditupplysningsförordning (1981:955)
 

Läs mer om:

När får en kreditupplysning lämnas ut?
Betalningsanmärkningar
Betalningsanmärkning borttagen eller rättad
 

Källa:

Datainspektionen