Riksdagens arbete med statsbudgeten startar i april med att regeringen lämnar sitt första förslag, den ekonomiska vårpropositionen, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken. I september lämnar regeringen sitt andra förslag, budgetpropositionen, som innehåller hela statsbudgeten.

Att besluta om statsbudgeten är en av riksdagens viktigaste uppgifter.

Finansdepartementet hjälper regeringen att ta fram förslagen till statsbudgeten. Finansministern är chef för finansdepartementet.

Ledamöterna i riksdagen kan alltid lämna motförslag till regeringens förslag. Innan riksdagens kammare beslutar om statsbudgeten ska alla förslag förberedas i riksdagens utskott. Bland utskotten har finansutskottet en speciell roll i arbetet med statsbudgeten.
 

April år 1: Ekonomiska vårpropositionen

Regeringen lämnar senast den 15 april den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. Vårpropositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riksdagen beslutar om vårpropositionen i juni.
 

September år 1: Budgetpropositionen

Regeringen lämnar, om det inte är valår, senast den 20 september budgetpropositionen till riksdagen. Under valår kommer budgetpropositionen senare. Propositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget för nästa år.

Riksdagen beslutar i slutet av november först hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket varje område i statsbudgeten får kosta. Sedan beslutar riksdagen i mitten av december hur pengarna ska fördelas inom varje område i statsbudgeten. Riksdagen beslutar också om en beräkning av statens inkomster.
 

April och september år 2: Ändringsbudgetar

Ibland blir det inte som regeringen och riksdagen planerar. En myndighet kanske behöver mer pengar än det var tänkt. Regeringen kan då föreslå en ändring i statsbudgeten. Det kallas ändringsbudget och regeringen lämnar sådana förslag i april och i september.
 

Läs mer om:

Ekonomiska vårpropositionen
Budgetpropositionen
Ändringsbudgetar
Riksdagens uppgifter

 
Källa:

riksdagen.se