Vart fjärde år andra söndagen i september är det val till riksdagen. Då går medborgarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen.

Samma dag som det är riksdagsval är det också val till landsting och kommuner. Rösträtt i riksdagsval har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i Sverige.

Det finns 349 platser i riksdagen att fördela. Antalet platser ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått. Huvudregeln är att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att komma in i riksdagen.

När vallokalerna har stängt på valdagen gör valförrättarna en första sammanräkning av röstsedlarna. Det är det här resultatet som presenteras under valvakorna i tv och radio.

Den slutliga röstsammanräkningen görs följande vecka av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten
 

Vem kan bli riksdagsledamot

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti. Ledamoten kan företräda en annan valkrets än den han eller hon bor i.

Rösterna i valet fördelas till en början mellan partierna och därefter mellan kandidaterna i valkretsen. Det finns 29 valkretsar i Sverige. Valkretsarna stämmer i stort sett med länsindelningen, men Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.

En normalstor valkrets väljer 10–12 riksdagsledamöter. Skillnaderna mellan de olika valkretsarna är stora. Störst är valkretsen Stockholms län som efter valet 2014 har 39 ledamöter. Minst är Gotlands län med två riksdagsledamöter.
 

Så fördelas platserna i riksdagen

Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster partiet har fått i valet. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. När länsstyrelserna har räknat rösterna ska mandaten fördelas så rättvist som möjligt mellan partierna.
 

Spärregel mot småpartier

Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få mandat. På så sätt blir det inte så många småpartier i riksdagen. Ett parti som får minst 12 procent av rösterna i en valkrets får vara med och dela på mandaten i just den valkretsen.
 

Mandaten fördelas i flera steg

De 349 mandaten består av 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Antalet fasta mandat som varje valkrets har bygger på antalet personer med rösträtt i valkretsen. Fördelningen av de här mandaten speglar röstresultatet i varje valkrets.

Valmyndigheten fördelar de fasta mandaten mellan partierna med en beräkningsmetod som kallas den jämkade uddatalsmetoden. Metoden innebär i stora drag att antalet röster för varje parti delas med en serie av tal till dess att alla de 310 mandaten är fördelade.

Syftet med de 39 utjämningsmandaten är att fördelningen mellan partierna sett över hela landet ska bli så proportionell mot antalet röster som möjligt. Man ser hela landet som en enda valkrets och jämför med fördelningen i de 29 valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas först på parti och sedan på valkrets.
 

Ledamöterna utses

Slutligen ska platserna fördelas mellan kandidaterna. Partiernas namnlistor ställs mot de namn som väljarna har kryssat för. Om 5 procent av dem som har röstat på ett visst parti i en valkrets har kryssat för samma namn får den personen en plats i riksdagen. Om flera kandidater har nått upp till 5-procentsnivån fördelas platserna efter antalet personröster.
 

Extra val

Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska då hållas inom tre månader efter beslutet. Beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess en ny regering har utsetts.

Om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för statsministern, så kallad misstroendeförklaring, måste regeringen avgå eller utlysa ett extra val. Kan regeringen då utlysa extra val och gör det inom en vecka sitter regeringen kvar.

Extra val ska även hållas om riksdagen fyra gånger säger nej till talmannens förslag till ny statsminister efter ett val.
 

Ersätter inte vanligt val

Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen.

Efter ett ordinarie val får extra val tidigast utlysas tre månader efter att den nya riksdagen samlats för första gången. Ett specialfall för extra val inträffar om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sitt förslag till ny statsminister godkänt. Då är det talmannen som bestämmer valdag efter samråd med Valmyndigheten.

Då extra val utlysts kan talmannen på begäran av regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess den nyvalda riksdagen samlas.
 

Ovanligt i Sverige

Extra val är ovanligt i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1900-talet har endast ett extra val förekommit. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den stora valfrågan gällde den allmänna tilläggspensionen, ATP.
 

Läs mer om:

Så bildas regeringen
Regeringsformen
Successionsordningen 
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Riksdagsordningen – nästan en grundlag
 

Källa:

riksdagen.se