Handel med värdepapper

Värdepappersbolagen ska även i övrigt handla på ett sätt så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls. Det innebär bl.a. att de ska ta in relevanta uppgifter om sina kunder och lämna dem väsentlig information, såsom information om riskerna i de tjänster och finansiella instrument som de säljer. Om en anställd på ett värdepappersbolag lämnar personliga råd, ska han/hon fråga om dina ekonomiska förhållanden och dokumentera det råd som det lämnat dig. Om du vill kontrollera att rådgivaren är licensierad, kan du kontrollera detta på Swedsec Licensiering AB:s hemsida. Men kom ihåg att det alltid du själv som fattar det slutliga beslutet om att göra eller inte göra affären!

När du tänker handla med värdepapper måste du ange vad och hur mycket du vill köpa eller sälja (t. ex vilket bolag du vill köpa aktier i och hur många). Du kan ange det högsta pris du vill betala för aktien, något som kallas för att limitera ordern, eller endast ange att du vill köpa till marknadspris, vilket innebär att din order bör utföras så snart som möjligt till det pris som gäller när ordern utförs. Du ska också ange vilket vp-konto eller vilken depå du har (läs mer under avsnittet om Förvar av värdepapper), så att värdepappersbolaget vet var dina inköpta värdepapper ska levereras eller de värdepapper som du ska sälja finns. Du ska också ange vilket bankkonto eller vilken depå som ska användas för att betala ditt köp eller få det belopp du säljer för insatt.

Din order kan också innehålla uppgifter om hur länge den ska gälla. Normalt gäller en order endast den dag som den läggs, men olika värdepappersbolaget kan ha olika regler för detta. Hör därför efter med ditt värdepappersbolag om vad som gäller hos det bolaget.

När en affär genomförs beror huvudsakligen på hur pass likvid marknaden är för det värdepapper som du vill sälja eller köpa(läs mer under avsnittet om Likviditet), hur stor ordern är (om du har ett litet antal aktier kan värdepappersbolaget vänta och samla ihop ett antal mindre order för att få ihop en lämplig post som går att omsätta på marknaden), liksom om du har gett några specifika instruktioner, exempelvis om lägsta eller högsta pris.

Handel med värdepapper, sker det i de allra flesta fall på en marknad. Det är visserligen möjligt att handla värdepapper direkt mellan privatpersoner, men vi bortser här från detta. Med en marknad avses i allmänhet en börs (t.ex. Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market NGM), men det finns även andra exempel. Banker och värdepappersbolag kan också organisera handel i värdepapper.

Det kan som nämnts ovan finnas viktiga skillnader mellan värdepapper som handlas på olika marknader. För värdepapper noterade på börser finns det många krav som ska uppfyllas, t.ex. att det ska finnas en historik för verksamheten i det avsedda bolaget, en kompetent styrelse, en viss ägarspridning, krav på att bolaget ska lämna viss information om resultat, byten av VD eller styrelseledamöter, liksom andra händelser som kan påverka aktiekursen.

Att bolagen uppfyller kraven granskas vid noteringstillfället men även löpande av börsen. Många börsbolag är också föremål för analyser av värdepappersbolag och media. Det är tyvärr dock inte så enkelt att alla bolag som handlas på börs uppfyller samma krav. Ibland kan det finnas olika s.k. listor på en börs, med olika krav. Det är till sist det enskilda noterade bolagets ansvar att se till att den lämnade informationen är korrekt och kommer i rätt tid. I praktiken kan detta innebära att om du väljer att handla ett värdepapper på en marknad där det finns lägre krav på t.ex. informationsspridning från bolaget, kan det innebära att du tar en större risk, både avseende själva bolaget och avseende handeln. Handeln kan på grund av bl.a. mindre likviditet få större kurssvängningar. Kom ihåg att samtidigt som ett nystartat bolag, som inte har någon historik att visa upp men som du tycker har en bra affärsidé kan bli en stor kursvinnare om några år, så kan det om allt går illa sluta i konkurs. Fundera därför noga igenom vilka bolag du anförtror dina pengar.

Det är alltid värdepappersbolaget som utför affären. Även om det kan se ut som om att man via Internet handlar själv, är det ändå värdepappersbolaget som är ansvarigt för att affären utförs på ett korrekt sätt på marknadsplatsen.
 

Avräkningsnota

När värdepappersbolaget har utfört din order sänds en avräkningsnota till dig. På den finns bl.a. uppgifter om:

· vad som köpts/sålts,
. till vilket pris,
· vilken dag affären gjorts,
· vilket courtage (se avsnittet om Avgift vid handel med
värdepapper) som tagits ut,
· vilket belopp du ska betala eller få,
· likviddag (den dag du ska betala eller får disponera
värdepapperen).

Likviddagen är normalt inte samma dag som den dag du köper eller säljer ett värdepapper. För aktier är likviddagen oftast två dagar efter den dag då själva affären görs på börsen. Antalet dagar kan dock variera, i synnerhet om det är fråga om utländska aktier.

Det är viktigt att du tar reda på när du behöver ha pengar på ditt konto eller din depå för att betala köpta värdepapper.

På avräkningsnotan ska värdepappersbolaget också ange om ordern utförts i kommission eller egen (fast) räkning. Kommission innebär att värdepappersbolaget i eget namn, men på kundens uppdrag, utfört affären på börsen. I detta fall kan affären också ha gjorts inbördes, dvs. med en annan kund hos bolaget. Har affären gjorts i egen räkning, har den utförts mot värdepappersbolagets eget lager av värdepapper.

När du får din avräkningsnota är det viktigt att du kontrollerar att allt blivit riktigt utfört, så att du exempelvis har fått det pris och det antal aktier som du blivit informerad om eller har gett order om. Är något fel måste du meddela värdepappersbolaget detta omgående och begära rättelse (reklamera). Om du inte gör det kan du förlora din rätt att klaga över eventuella misstag eller felaktiga affärer.

Skulle din avräkningsnota inte komma inom några få dagar ska du kontakta ditt värdepappersbolag.
 

Avgift vid handel med värdepapper

Vid värdepappershandel tar värdepappersbolagen ut en avgift för utförandet av köp- eller säljorder. Det innebär t.ex. att de tar emot kundordern, genomför ett köp eller en försäljning på börsen, ser till att pengarna levereras till säljarens konto och att värdepapperen bokförs på köparens vp-konto eller depå. Denna avgift kallas vanligen courtage.

Courtage utgår som en viss andel (normalt några tiondels procent) av det belopp som din order är på. För mindre poster finns ibland ett minimicourtage, som är ett fast belopp i kronor. Om ordern avser utländska värdepapper, kan courtaget vara avsevärt högre. Detta kan exempelvis bero på att ditt svenska värdepappersbolag måste vända sig till en mäklare i utlandet. Eftersom alla parter tar ut en avgift kan den totala kostnaden bli högre än vid en svensk affär.

Det finns inga regler om hur högt courtaget får vara, utan fri konkurrens råder. Det är därför en god idé att innan du handlar i värdepapper jämföra courtagen hos olika värdepappersbolag. Tänk även på eventuella andra kostnader som kan tillkomma. Det kan exempelvis hos vissa värdepappersbolag tillkomma en depåavgift.
 

Förvar av inköpta värdepapper

Värdepapper är numera oftast inte längre fysiska värdepapper (som du kan få ut i handen), utan är ersatta av en notering på ett konto (ungefär som dina pengar är noterade på ett bankkonto).
 

Svenska aktier och obligationer

De två huvudsakliga möjligheterna att förvara aktier är på ett värdepapperskonto (även kallat vp-konto) som är ett konto hos Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) eller i en depå hos ett värdepappersbolag. I princip fungerar alternativen likartat. Du får t.ex. uppgift om vilka värdepapper som köpts eller sålts, vilka innehav som du har, om några värdepapper lagts in eller tagits ut från kontot eller depån.

Ett vp-konto är kostnadsfritt. Vill man ha ytterligare vp-konton utgår en mindre avgift. En depå kan vara kostnadsfri, men i vissa fall kan en kostnad tas ut. Observera att en depåtjänst kan innebära att du också får andra tjänster från ditt värdepappersbolag, som exempelvis aktieanalyser, förvaltningstjänster. Ofta erbjuds du att få en kreditmöjlighet ansluten till din depå, vilket ger dig en möjlighet att belåna dina värdepapper. En depå ger dig också möjlighet att t.ex. handla med derivat, utländska värdepapper, få deklarationsunderlag. För att öppna en depå måste du teckna ett depåavtal. Läs igenom avtalet noggrant, eftersom det reglerar många av de praktiska detaljerna i din värdepappershandel.

Ovanstående gäller också för innehav av svenska obligationer. Sedan 1996 är även premieobligationer kontobaserade.
 

Utländska aktier och obligationer

Har du köpt utländska värdepapper måste du normalt ha dem i en depå hos ditt värdepappersbolag som i sin tur normalt har direkt eller indirekt depå hos ett utländskt värdepappersbolag.
 

Belåning av värdepapper

Om du har ett depålånkan du köpa värdepapper direkt, utan att uttryckligen be att få låna pengar. Lånet fungerar ungefär som ett lån/ en kredit på ditt bankkonto. Säkerheten för lånet är innehavet i depån. Kom ihåg att om säkerheten utgörs av värdepapper så kan dessa normalt inte belånas upp till fulla marknadsvärdet, utan bara upp till en viss andel. Det är därför viktigt att du själv kontrollerar om du köper dina värdepapper med egna eller med lånade pengar, samt att det finns pengar nog för att betala de värdepapper du köper.

Har du lånat pengar för att köpa aktier, och dessa minskar i värde, blir aktierna mindre värda som säkerhet. Du är skyldig att själv kontrollera att det inte uppstår en brist på säkerheter i din depå. Om du inte omedelbart (och ”omedelbart” betyder just detta!) skjuter till mera pengar, har värdepappersbolaget rätt att sälja dina aktier utan att fråga dig om lov.
En del värdepappersbolag kontaktar dig om du skulle bli överbelånad, dvs. ditt lån överstiger belåningsvärdet på dina värdepapper, men de är inte skyldiga att göra det.
 

Källa: Konsumenternas.se , Januari 2019