Bulletin board system

BBS är en förkortning av engelska bulletin board system, och brukar ofta översättas som elektronisk anslagstavla. En BBS är en dator med mjukvara som låter andra användare koppla upp sig mot datorn och använda systemet på något sätt, till exempel genom att ladda upp program, ladda ned program samt skicka och ta emot meddelanden. Ett annat namn för en BBS är en bas eller, mera sällsynt, bräda.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Vanligtvis brukar BBSer innehålla en hierarki som ger användare olika rättigheter i systemet. Den som har största makten på en BBS brukar kallas sysop (skrivs ibland SysOp), förkortning för system operator, eller på svenska: systemoperatör. Detta brukar oftast vara samma person som äger systemet. Dessutom brukar det finnas en eller flera med titeln cosysop (CoSysop) som är sysops närmsta medarbetare.
 

Historik

BBS hade sin storhetstid från början av 1980-talet till slutet av 1990-talet, och då var det nästan uteslutande via telefonnätet och modem som man kopplade upp sig. I äldre listor över BBS:er finner man närmare 1000 BBS:er i mitten av 1990-talet.[1] Den första publika BBS:en i världen anses vara CBBS (computerised bulletin board system) som sattes upp i Chicago 1978.[2] Sveriges första BBS var KOM-systemet hos QZ som inspirerades av Planet Forum.[3]

Många BBSer var förr uppkopplade mot FidoNet — ett nätverk av BBSer som ringde upp varandra så att man från en BBS kunde skicka brev till alla andra anslutna BBSer över hela världen.

BBSerna var ganska långsamma på slutet av 70-talet,[4] med hastigheter som 110 och 300 baud men detta förbättrades i och med införandet av 1200 baud-modem i början av 80-talet. Detta medförde en väsentlig ökning av popularitet av BBSer. Efterfrågan av mer komplexa skärmkodningar som ANSI och ASCII samt större filöverföringar bidrog till efterfrågan av ännu snabbare modem.

I slutet av 1990-talet stiftades den s.k. BBS-lagen, en lag som reglerade ansvaret för vad som publicerades på BBS:er. Denna lag var så formulerad att den även fungerar för andra medier, tex webben. Enligt flera domar[5] och åklagare[6] är BBS-lagen tillämplig på kommentarfält på bloggar.
 

BBS:er idag

Numera existerar även BBS:er med åtkomstbarhet via Internet, vanligen via telnet eller SSH. BBS är mycket populärt bland politiska partier då man lätt kan få tag i en önskad person och man kan ha särskilda mappar för olika användare.

Internet, och särskilt webb-communities har idag ersatt den funktion BBS:erna en gång hade.

Den äldsta publika svenska BBS:en som fortfarande körs är förmodligen Fabbes BBS som varit igång sedan 1993,[7]. Om man likställer KOM-system med BBS-er så är det antagligen istället LysKOM som är äldst. (Första mötet i den aktiva databasen hos Lysator skapades 1990-07-25 13:03; sedan dess har cirka 18.800.000 texter skrivits där till och med hösten 2010). LysKOM är en direkt fortsättning på KOM. När datorerna och operativsystemen som KOM körde på (Tops-10, TOPS-20) flyttade användarna över till LysKOM.
 

Noter

  1.  https://www.m.nu/bbs/ (Logga in med login/lösen=old/old)
  2.  https://www.idg.se/2.1085/1.79528
  3.  https://people.dsv.su.se/~jpalme/s1/history-of-KOM.html
  4.  Tamsin Oxford, Getting connected: a history of modems, Techradar.com december 2009
  5.  Se bl.a. Göta hovrätts dom 2011-04-19 i mål nr. FT 2010-10 och Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2011-06-01 i mål nr. FT 1346-10.
  6.  Se bl.a. Hd.se, Förundersökning mot Bildt läggs ned, 2007-10-17.
  7.  https://www.lysator.liu.se//fabbes/vadar.html
     

Läs mer om:
Sociala medier

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar