Näringsförbud

När en fysisk person går i personlig konkurs, har t.ex. haft en enskild firma, inträder automatiskt ett verkande näringsförbud under hela den tid som konkursen pågår. Detta är ett legalt förbud att driva näringsverksamhet under en konkurs och någon dispens medges inte (Konkurslagen).

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Det finns också ett särskilt förbud mot att driva näringsverksamhet som grundas på brottslig handling (Lag om näringsförbud).

Så här formuleras det i Konkurslagen, 6 kap 1 §:

” 1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.”

Observera att exempelvis jordbruksverksamhet är undantaget näringsförbud. Innebörden av näringsförbudet är att personen inte får bedriva bokföringspliktig verksamhet så länge konkursen pågår.

Så här inleds Lagen om näringsförbud. Tänk på att lagen inte enbart behandlar vad som händer vid en konkurs. Det som står i 1 § förutsätter inte konkurs (Konkurs i 2 §).
 

Meddelande av förbud

1 § Näringsförbud skall, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Lag (1996:314).

1 a § Näringsförbud får, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamhet och i avsevärd omfattning inte har betalat sådan skatt, tull eller avgift som omfattas av bestämmelserna om betalningssäkring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2 § Näringsförbud får, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas den som försatts i konkurs och då var enskild näringsidkare, om han eller hon förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamhet. Lag (2008:592).

2 a § Näringsförbud får, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddelas den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt har åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamhet och därvid överträtt förbudet i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) eller i artikel 101 i EUF- fördraget. Detta gäller dock bara om överträdelsen har inneburit att företag i samma produktions- eller handelsled fastställer försäljningspriser, begränsar eller kontrollerar produktion eller delar upp marknader. Lag (2010:639).

Paragraf 2 handlar om konkurs. För att dömas till näringsförbud krävs att personen handlat grovt otillbörligt vilket exempelvis kan innebära att tillgångar har avyttrats på ett sådant sätt som inte har med normal affärsverksamhet att göra. På samma sätt kan personen på icke affärsmässigt sätt ökat sina skulder så att fordringsägarna helt eller delvis förlorat möjligheten att få betalt för sina fordringar.

Det vi beskrivit ovan gäller en fysisk person. Men vad händer om företaget som går i konkurs är en juridisk person? Jo, fysiska personer som på olika sätt ”ingått” i den juridiska firman kan dömas till näringsförbud. 

Enligt 4 § får, under de förutsättningar som anges i 1-3 §§ (se ovan), näringsförbud meddelas, i fråga om

  • kommanditbolag: komplementär
  • annat handelsbolag: bolagsman
  • aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör 
  • bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrelsen
  • europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: företagsledare 
  • europabolag och europakooperativ med säte i Sverige: ledamot och suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts, den juridiska personen försattes i konkurs eller förbudet i 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 101 i EUF-fördraget överträddes.

Ovanstående gäller även den som faktiskt utövat ledningen av en närings- verksamhet och den som framträtt som ansvarig för en enskild näringsverk- samhet d.v.s. ett bulvanförhållande har funnits.

Näringsförbud meddelas för en viss tid. Lägsta tiden är tre år och högsta är tio år.

Det är Kronofogdemyndigheten som övervakar personer som har näringsförbud. Överträds förbudet anmäler Kronofogdemyndigheten detta till allmän åklagare.
 

Läs mer om:
Vad händer vid (och innan) en konkurs

Lämna en kommentar