Olika synsätt
Organisation kan alltså vara själva skeendet när delarna uppnår en högre grad av samverkan. Här beskriver ordet en förändringsprocess. Uttrycket ”en organisation” kan också syfta på ett visst fall av existerande samverkan. Då får ordet en mera statisk innebörd. En organisation av människor framställs ibland som en aktör av egen tyngd, ett eget väsen med egen identitet, eget ansvar, och så vidare. Det kan vara ett uttryck för att helheten inte bara är summan av delarna, och att de enskilda delarna inte alltid överblickar helheten.
Ett synsätt är att en organisation i grund och botten är en samling individer. Organisationen har ingen existens utan sina medlemmar. Ett annat synsätt är att organisationen bara är en struktur av samordnade roller, oavsett vilka individer som kan komma att axla dem: enskilda individer blir då utbytbara, och en individ kan ha flera, eller rentav alla roller i en organisation.
Organisation måste inte med nödvändighet vara resultatet av människors verk. Ordet kan även användas om samordning i naturen som är helt frikopplad från människan. Myrstackens organisation är ett exempel på detta. Vanligen används ordet organisation dock för att beteckna medvetet utformad mänsklig samverkan. Inom detta område är floran av definitioner rik. En definition brukar lyfta fram några av följande ingredienser:
- Människor
- Roller
- Avgränsat mål
- Samarbete
- Arbetsfördelning
- Specialisering
- Samordning
- Social struktur
- Stabilitet i tid
- Materiella och immateriella tillgångar
- En omgivande värld att förhålla sig till
Exempel på definitioner av organisation
- En samling människor som beslutat sig för att verka tillsammans för att nå ett eller flera för dem kända mål.
- Ett system av roller som knyts samman med kommunikationsvägar för att hjälpa deltagarna att gemensamt uppnå vissa bestämda mål.
- Ett medvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor.
- En hierarkisk lösning på ett transaktionsproblem som inte den fria marknadens mekanismer kan lösa på ett effektivt sätt.
Organisationers storlek
Det är subjektivt vad man anser vara en ”stor” organisation. De flesta studier av organisationers storlek har gjorts i USA och Storbritannien, vilket gjort att vissa betraktar organisationer under 1500 anställda som ”små”. Detta gör att nästan alla organisationer i mindre länder är att betrakta som ”små” organisationer.[1]
Empiriska studier av storleks betydelse har gett ganska entydiga resultat, ökad storlek leder oftast till:[1]
- Ökad vertikal och horisontell specialisering. Större organisationer har fler specialister och fler hierarkiska nivåer för att samordna dessa.
- Ökad fornalisering. Regler och rutiner samordnar arbetet då det blir allt svårare i stora organisationer att ha direkt kontakt med varandra.
- Förändrad övervakning. Det blir svårare att direkt övervaka, kontrollera och styra deltagarna i stora organisationer; istället inför man byråkratisk kontroll av att de regler och rutiner man har följs.
- Decentralisering av befogenheter. Det blir svårare för ledningen att överblicka en stor oganisation och den ökade formaliseringen gör det lättare att delegera.
Det finns även en omdiskuterad förändring av administrationens storlek när organisationen växer. Det är troligt andministrationens andel av de anställda i förhållande till storleken antas forma en U-kurva där små och stora organisationer är mer topptyngda.[1]
Noter
- [a b c] Jacobsen et al. (2008), s. 114-116
Litteratur
- Jacobsen, Dag Ingvar; Thorsvik Jan, Sandin Gunnar (2008). Hur moderna organisationer fungerar (utgåva 3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Libris 10915384. ISBN 978-91-44-04780-5
Läs mer om:
Ledarskap
Situationsanpassat ledarskap
Management
Verksamhetssystem
Institution
Projektledning
Informell styrning
Arbetslag
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.