En företagsinteckning är en inteckning i företagets lösa egendom. Exempel på sådant som ingår som säkerhet är inventarier, maskiner, varulager, kundfordringar, patent och upphovsrätt. Likvida medel och goodwill går dock inte att inteckna. Bevis om inskrivning av företagsinteckning kallas för företagsinteckningsbrev. Om företagsinteckningsbrevet ska kunna utgöra säkerhet måste det pantsättas, vanligen genom en pantförskrivningsförklaring i ett avtal. Företagsinteckningsbrev är på en viss summa och ger rätt till utdelning vid konkurs enligt förmånsrättslagen i den ordning som de har utfärdats.
Det är mycket vanligt att en pant har ett högre belåningsvärde än skulden den är säkerhet för. Efter det att lånet tagits kan låntagaren ha amorterat av på skulden under flera år. Det har uppstått ett överhypotek (eller ägarhypotek) i panten. Detta överhypotek kan emellertid inte lämnas tillbaka till pantsättaren (låntagaren). Däremot kan pantsättaren utnyttja detta överhypotek som säkerhet för ett annat lån. I detta sammanhang talar man om andrahandspantsättning vilket är vanligt förekommande. Innehavaren av efterkommande panträtt har sämre rätt d.v.s. det finns en ”turordning” om panten måste tas i anspråk för att reglera en skuld.
Ägaren till en bostadsrätt kan också pantsätta den i andra hand. För att kreditgivaren ska få skydd mot låntagarens övriga fordringsägare och blockera för förstahandspanthavaren att utöka sina krediter till pant- sättaren måste både bostadsrättsföreningen och förstahandspantsättaren underrättas om pantsättningen.
Om en kreditgivare inte anser att säkerheten för en begärd kredit är tillräcklig kan han begära att någon annan person än kredittagaren också ska lämna en pant som säkerhet. Namnet på en sådan pant är tredjemanspant. Detta är mycket likt ett borgensåtagande. Betalar inte låntagaren sin skuld kan kreditgivaren sälja den pantsatta egendomen, något som kan vara mycket kännbart om panten är den egna bostaden.
Läs mer om:
Pant, pantsättning
Pantbrev
Panträtt
Mer om pantsättning