I vissa anglosaxiska länder, däribland USA (utom Louisiana) samt England och Wales, består den rättsordning som upprätthålls i domstolar för common law av prejudikat (jfr stare decisis) – det kallas domarskapad rätt. Principen är att ju äldre prejudikat, desto högre är prejudikatvärdet, och i teorin kan en domstol i USA fälla sitt utslag med stöd av engelska prejudikat som inträffade före amerikanska revolutionen.
Sverige, övriga Norden och länderna på kontinenten har en kodifierad lag; lagstiftningen är i regel nedskriven (kodifierad), men prejudikat fungerar ändå som rättskälla. När den kodifierade lagen inte ger några tydliga riktlinjer vägs prejudikaten in vid domstolarnas rättsskipning. Ett prejudikat är inte juridiskt bindande på samma sätt som den av riksdagen stiftade lagen, utan prejudikat har i Sverige i regel setts som exempel eller praxis; men det råder inte någon full konsensus. Normalt ses ett prejudicerande rättsfall som något som visar hur lagen skall användas i praktiken. Ytterligare en skillnad är att i motsats till i anglosaxiska rättsordningar har också yngre prejudikat tillmätts större värde än äldre prejudikat.
Instanser som kan meddela domar som prejudicerande är bland annat Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Mark- och Miljööverdomstolen.
Källor
- Sjöwall, Fredrik, Prejudikat som bindande rättskälla – en jämförande studie i svensk och engelsk rätt, Examensarbete 2004 (20 p) vid Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet
- Rättsordningen – Förenade kungariket
Läs mer om:
Rättspraxis
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.