Rättskälla

Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällan är den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden.
 

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Förhållandet mellan rättskällor

Två rättskällor kan ibland säga mot varandra och då uppkommer frågan om vilken källa man ska lägga mest vikt vid. En vanlig indelning i Sverige är att rättskällorna rangordnas i följande ordning:

  • Författningar (lagar med mera)
  • Förarbeten (till exempel propositioner)
  • Rättspraxis (prejudikat)
  • Doktrin (juridisk litteratur)
  • Övrigt (bland annat sedvänja)

Ordningen är dock omdiskuterad. Dessutom kan den variera beroende på vad den aktuella frågan gäller. Så kan till exempel standardavtal som annars räknas in under övrigt sägas ha en starkare ställning i vissa civilrättsliga ärenden. Rättskällorna får också olika vikt beroende på vilken metod som används för att tolka lagen.
 

Läs mer om:
Rättsområden
Lagtolkning

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar