Normalt brukar ordföranden först höra ledamöterna genom acklamation. Han gör därvid en uppskattning av hur många som har tyckt det ena och det andra och tillkännager detta muntligen. Den ledamot som då önskar votering, för att han anser att ordföranden har uppfattat fel eller för att han av annan anledning vill få röstsiffror inskrivna i protokollet, begär då votering genom att ropa detta innan ordföranden har slagit ordförandeklubban i bordet. Ordföranden bekräftar att han har hört begäran genom att säga ”Votering är begärd och skall verkställas” och avstår från klubbslaget.
Vid varje votering röstar man endast om två förslag. Om det finns fler än två förslag utses ett till huvudförslag (huvudproposition; i regel det som enligt ordföranden segrat vid acklamationsröstningen, alternativt det som utgör huvudförslag genom att det är styrelsen eller ordföranden själv som har framlagt det) och ett av de andra förslagen utses till motförslag (kontraproposition). Vid behov sker detta i flera steg där två olika förslag ställs mot varandra tills det bara finns ett motförslag till huvudförslaget, kontrapropositionsvotering.
Sluten votering används ofta vid personval. Vid sluten votering lämnas rösterna till exempel på hopvikta lappar så att det inte framgår hur var och en röstar.
Votering kallas i kommunallagen och förvaltningslagen för omröstning.
Läs mer om:
Absolut majoritet
Kvalificerad majoritet
Enkel majoritet
Konsensus
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.