Lagstiftningen inom EU följer ett särskilt schema med tydlig rollfördelning. EU-kommissionens lagförslag behandlas av både Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen hanteras även på hemmaplan i EU-länderna. I Sverige ska regeringen stämma av sin syn på lagförslagen med riksdagens EU-nämnd.
Tre institutioner bakom EU:s lagar
EU-kommissionen är den enda EU-institution som kan föreslå nya EU-lagar. Lagförslagen skickas till två andra EU-institutioner: Europaparlamentet och ministerrådet. Deras uppdrag är att bearbeta lagtexterna och ta beslut om förslagen ska bli gällande EU-lagar.
Ministerrådet och Europaparlamentet måste vara överens
Innan en EU-lag kan börja gälla måste Europaparlamentet och ministerrådet komma överens om eventuella ändringar i lagtexten. EU-kommissionen kan välja att dra tillbaka ett lagförslag om den inte är nöjd med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar.
EU-länderna är med och påverkar
Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar EU-lagarna i både Europaparlamentet och ministerrådet. I Europaparlamentet genom de folkvalda ledamöterna från medlemsländerna och i ministerrådet genom ministrar från EU-ländernas regeringar.
Nationella parlament prövar EU:s lagförslag
Innan Europaparlamentet och ministerrådet fattar beslut om nya EU-lagar har den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament en viktig uppgift. De ska bedöma om beslutet om lagen bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Enligt EU:s regler ska EU nämligen inte ta beslut om ett EU-förslag om lagen ifråga kan förväntas ge samma resultat om beslutet tas av EU-länderna själva, i Sverige till exempel. Den här prövningen kallas subsidiaritetsprövning och kan leda till att EU-kommissionen måste ompröva lagförslag.
Sveriges regering tar ställning
Om EU-kommissionen lämnar ett förslag på ny EU-lag ska Europaparlamentet och ministerrådet fatta beslut om förslaget. Men först sker förberedelser på hemmaplan i EU-länderna. För Sveriges del innebär det att riksdagen och regeringen tar ställning till lagförslaget och hur det skulle påverka Sverige. I regeringen leds arbetet av den minister som ansvarar för sakområdet i fråga. Om lagförslaget till exempel handlar om en ny miljölag ligger ansvaret på miljöministern.
Riksdagen träffar regeringen
När regeringen kommit fram till vilken linje den vill driva i förhandlingarna med de andra EU-länderna i ministerrådet ska den stämma av sin ståndpunkt med riksdagen. Det går till så att den ansvariga ministern träffar riksdagens EU-nämnd för ett så kallat samråd. I EU-nämnden ingår ledamöter från samtliga partier i riksdagen.
Europaparlamentet bearbetar och röstar
När ett förslag på ny EU-lag kommer till Europaparlamentet granskas det av ett särskilt utskott. Sedan röstar ledamöterna i parlamentet om lagförslaget. Antingen godkänns det som det är, eller så gör Europaparlamentet ändringar i lagtexten.
Ministerrådet tar ställning till Europaparlamentets förslag
Efter behandlingen i Europaparlamentet är det ministerrådets tur att ta ställning till lagförslaget. Den minister som representerar Sverige framför den ståndpunkt som Sveriges regering har fått stöd för i riksdagens EU-nämnd.
Om ministerrådet tycker likadant som Europaparlamentet antas lagförslaget. Men ministerrådet kan också välja att göra ändringar i parlamentets förslag. Om så sker bollas ärendet tillbaka till Europaparlamentet.
Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens
Europaparlamentet och ministerrådet har rätt att behandla ett lagförslag tre gånger. Om de två institutionerna inte är överens får en förlikningskommitté sex veckor på sig att nå fram till en kompromiss. Om ingen lösning hittas faller lagförslaget. EU-kommissionen kan också dra tillbaka sitt lagförslag om den inte är nöjd med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar.
Sverige och de andra EU-länderna inför lagen
När ministerrådet och Europaparlamentet har enats om en ny EU-lag ska Sverige och de andra medlemsländerna införa lagen. Ibland behöver riksdagen ändra i svenska lagar för att de ska stämma överens med EU:s nya lagar.
Regionala intressen och arbetsmarknaden tycker till
EU ska ta hänsyn till hur besluten påverkar regioner och arbetsmarknaden. Därför finns EU:s regionkommitté och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Ledamöterna i regionkommittén är lokalt eller regionalt folkvalda politiker. De ger synpunkter på alla förslag till EU-lagstiftning som är viktiga för regionala och lokala myndigheter. I EESK ingår representanter för arbetsgivare, arbetstagare och andra intresseorganisationer. De kan till exempel tycka till om EU-förslag som handlar om företag och konsumentfrågor. Vardera kommittén har 350 ledamöter, varav 12 är från Sverige.
Källa: