Som exempel är Arbetstidslagen dispositiv. Här gäller även att de regler som träffas genom ett kollektivavtal inte får innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv.
Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste lagarna inom det arbetsrättsliga området.
Arbetsrättslagar
Lagen om anställningsskydd (LAS), SFS 1982:80
LAS innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. LAS kan ses som en tvingande lag där en miniminivå är lagd för det som gäller.
Det väsentliga i lagen är det som reglerar:
- anställningsform och anställningstid (tillsvidareanställning som är huvud- regeln, men att det även finns olika möjligheter till tidsbegränsad anställning)
- att anställningsavtalet ska vara skriftligt och vad det minst måste innehålla
- att uppsägning från arbetsgivaren måste vara sakligt grundad
- uppsägningstidens längd
- avsked bara kan tillämpas vid grov misskötsel
- turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vad som gäller företrädesrätt vid återanställning
LAS omfattar inte arbetsgivarens familjemedlemmar och inte heller anställda i företagsledande ställning.
Medbestämmandelagen (MBL), SFS 1976:580
Syftet med Medbestämmandelagen är att de anställda (via sina fackliga företrädare) ska få en insyn i viktiga förändringar som sker i företaget och få vara med och deltaga i viktiga beslut. MBL är en ramlag, vilket innebär att hur medbestämmandet rent konkret ska gå till får ske genom att ett medbestämmandeavtal skrivs mellan parterna (oftast ingående i kollektivavtalet). De viktigaste delarna i lagen är:
- föreningsrätt för både arbetstagare och arbetsgivare
- rätt till medbestämmandeförhandlingar
- information och insyn
- kollektivavtal
- medbestämmanderätt genom kollektivavtal
- bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal
- facklig vetorätt
- fredsplikt
- varsel
Arbetstidslagen (ATL), SFS 1982:673
Arbetstiden regleras av Arbetstidslagen. Lagen är dock dispositiv, det vill säga att det går att avtala om andra regler, vilket görs genom de kollektivavtal som sluts. Kollektivavtalets regler får dock inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv.
För de som är anställda på heltid får veckoarbetstiden vara genomsnittligt högst 40 timmar. Inom vissa yrkesgrupper är veckoarbetstiden lägre.
I arbetsmiljölagen finns regler som gäller minderåriga arbetstagare.
Arbetstidslagen gäller inte för arbete som utförs i arbetsgivarens hem, i arbets- givarens hushåll, personer i företagsledande ställning och fartygsarbete.
Semesterlagen, SFS 1977:480
Semesterlagen reglerar miniförmånerna vad avser semesterledighet, semester- lön och semesterersättning. En arbetstagare har rätt till tjugofem semester- dagar varje semesterår.
Semesterlagen innehåller bl.a. bestämmelser om följande:
- Semesterledighet och semesterlön.
- Hur semesterledigheten beräknas.
- När förläggningen av semesterledighet ska vara.
- Hur semesterlönen räknas ut.
- Hur semesterledighet och semesterlön kan sparas.
- Semesterersättning.
Diskrimineringslagen, SFS 2008:567
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering:
- direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
- indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
- trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
- sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
- instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Föräldraledighetslagen, SFS 1995:584
Rätten att som förälder vara ledig från sin anställning regleras enligt denna lag. För arbetstagaren finns två ledighetstyper. Ledighet med eller utan föräldrapenning.
Samma rätt till föräldraledighet har också en arbetstagare som inte är förälder men är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn, har adopterat ett barn eller stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbets- tagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder.
Det finns sex former av föräldraledighet för vård av barn ( 3 § Föräldraledighets- lagen):
- Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).
- Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).
- Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).
- Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).
- Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).
- Hel ledighet eller ledighet i form av förkortning av normal arbetstid med hälften för en förälder till ett barn för vilket lämnas helt vårdnadsbidrag (ledighet med vårdnadsbidrag, 9 §).
Studieledighetslagen (SLL), SFS 1974:981
Studieledighetslagen ger en arbetstagare möjlighet att utbilda sig. Villkoret för att få ledigt är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren de senaste 6 månaderna eller 12 månader under de senaste 2 åren.
Om företaget övertagits av en ny arbetsgivare räknas även anställningstiden sedan tidigare ägaren in.
Syftet med lagen är att personer i arbetslivet ska våga studera och förkovra sig utan rädsla att förlora sitt arbete. Den anställde kan välja vilken utbildning som helst om det inte räknas som hobbykurser t ex gitarrkurs, porslinsmålning.
Arbetsmiljölagen (AML), SFS 1977:1160
Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den reglerar arbetsmiljön på företaget. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
I lagen står att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållandena anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende.
På arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud.
Eftersom Arbetsmiljölagen är en ramlag sker detaljregleringar genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Exempel på sådant som regleras via föreskrifter är gränsvärden för buller, damm, hur höga halterna (gränsvärden) får vara av giftiga ämnen i tex luften – i produkter som hanteras.
Förtroendemannalagen (FML), SFS 1974:358
Förtroendemannalagen är till för att skydda den person som av en arbetstagarorganisation har utsetts att som facklig förtroendeman företräda de anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor. I lagen står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen har rätt till ledighet i rimlig omfattning för att kunna utföra sitt fackliga uppdrag. Han ska också få disponera lokal eller annat utrymme på arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där.