Distributionskedja

Det normala i en distributionskedja (kallas ibland distributionsapparat), är att följande parter ingår:

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Fysiska produkter, varor

Producenten (tillverkar varan) =>

Transportör =>

Grossist (lagerför och distribuerar) =>

Transportör (där inte grossisten själv levererar) =>

Detaljist (butiken)

Konsumenterna köper och hämtar varorna i en butik, får i vissa fall varorna hemkörda.

I denna kedja ingår även agenter och mäklare som förmedlar kontakter och underlättar köp och försäljning. De arbetar för någons räkning och övertar därför inte äganderätten till godset. Oftast får de ersättning i form av provision.

Grossister, detaljister eller andra typer av återförsäljare kallas handelsföretagoch de köper och säljer varorna, d.v.s. övertar äganderätten i respektive handelsled.

De företag som fysiskt transporterar varorna utför naturligtvis en transporttjänst men det är inte ovanligt att de även kan ansvara för lagerhållningstjänster, t.ex. ha fryslager.

Det som är beskrivet ovan är den klassiska distributionsvägen mellan en producent och konsumenterna. För att pressa priserna och bli effektivare, få mer kontroll i olika led med mera har andra varianter vuxit fram.

Vi kan ta persondatortillverkaren Dell som exempel på en distributionskedja direkt från producent till konsument (säljer även direkt till företagare). En konsument beställer varan av Dell via exempelvis en webbsida på Internet och leveransen sker direkt hem via en transportör. Denna direktkommunikation, i större skala, mellan producent och konsument har möjliggjorts tack vare ny teknologi som Internet.

Vissa varor är vanliga att de levereras direkt från producent till detaljist. Många gånger är det varor av karaktären att de ska vara färska. Att passera ett grossistlager och den hantering det innebär försämrar varans kvalitet. Bröd är exempel på detta.

Det är vanligt att en grossist vill ha kontroll över detaljistledet så att det säljer de varor som grossisten ser som mest lönsamma, t.ex. COOP, eller att detaljisterna vill få de varor som de önskar sig och vill ha kontroll över grossistledet, t.ex. ICA-handlarna.

En annan variant på distribution är exempelvis IKEA. Där lagerhållning och försäljning, sker från samma enhet. Även om ett centrallager finns i Älmhult. Andra butikskedjor har också samma koncept, t.ex. Elgiganten, Bauhaus, där varor köps direkt till butikskedjan från producenten, levereras direkt till butiken eller passerar butikkedjans centrallager.

Läs mer om:
Distribution, från producent till konsument

Lämna en kommentar