För att underlätta används i de flesta fall BAS-kontoplanen där kontona är väl strukturerade och därmed lättöverskådliga. BAS-kontoplanen uppdateras ständigt. Den senaste versionen kan du ladda ned från www.bas.se (BAS-kontogruppen). De olika versionerna har ”årsbeteckningar” t.ex. BAS 2010 (år 2010), BAS 2011.
Varje konto har en debetsida, den vänstra, och en kreditsida, den högra. För att åskådliggöra detta användes tidigare något som hette T-konton. Om vi tar kontot 1920 Bank (kan t.ex. vara företagets checkräkningskonto) kan det visas på detta sättet:
Normalt brukar man ställa upp konteringen enligt följande:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1920 | Bank |
Debet är den vänstra av kontots två konteringskolumner. När en summa
noteras där säger man att kontot debiteras.
Kredit (med betoningen på e, förväxla inte med kredit – betoningen på i) är den högra konteringskolumnen. När en summa noteras där säger man att kontot krediteras.
Låt oss ta ett litet exempel för att åskådliggöra. Företaget har köpt kopierings- papper kontant från ett kontorsvaruhus. Kopieringspappret kostade 200 kr plus moms 50 kr. Konteringen blir så här:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
| 1910 | Kassa | 250,00 | |
| 6110 | Kontorsmaterial | 200,00 | |
| 2641 | Ingående moms | 50,00 |
Som synes blir summan på debetsidan lika stor som kreditsidan. Detta är den första kontrollen som görs vid en kontering. Vid vissa tillfällen kan det vara lätt att förväxla det som ska stå på debet- respektive kreditsidan. Nu är dock BAS- kontoplanen bra strukturerad och kontona är indelade i olika kontoklasser. Vi kan även hänföra kontona till dessa olika områden
- Tillgångar
- Skulder
- Inkomster
- Utgifter
Ställer vi upp dessa i en tabell går det lätt att beskriva när ett konto ska debiteras eller krediteras.
| Debet | Kredit | |
| Tillgångar | Tillgångsökning | Tillgångsminskning |
| Skulder | Skuldminskning | Skuldökning |
| Inkomster | Inkomstminskning | Inkomstökning |
| Utgifter | Utgiftsökning | Utgiftsminskning |