- Nuvärdemetoden
- Annuitetsmetoden
- Slutvärdemetoden
- Pay-Off-metoden
Först en beskrivning av vad som företaget använder som beräknings- underlag, bedömningskriterier, d.v.s. grundbegreppen i investerings- kalkylering.
Investeringsbedömningen – grundbegrepp
Inför en investeringsbedömning är det följande frågor ett företag måste ställa sig.
Några bra tips innan du läser vidare
Ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet. Erbjuder ISK & 0 kr i courtage på all aktiehandel fram till 2025*
Courtage är avgiften för aktiehandel.
Levler är en ny svensk utmanare till Avanza & Nordnet som just nu erbjuder courtagefri aktiehandel på svenska börsen.
Erbjudandet om courtagefri aktiehandel gäller fram till den 31 mars 2025. Denna kampanj gäller för handel på samtliga listor på Nasdaq Stockholm, med undantag för First North.
Öppna konto snabbt & enkelt med BankID.
Courtagefri aktiehandel utan begränsning på kontoinnehav.
25% rabatt på fondavgiften jämfört med t.ex. Avanza.
ISK och Aktiefondkontot hos Levler omfattas av insättningsgarantin.
- Hur stor är grundinvesteringen?
- Vilken livslängd kommer investeringen att ha?
- Vilka årliga in- och utbetalningar genererar investeringen?
- Kommer investeringen att ha något restvärde?
- Vilken kalkylränta ska företaget använda sig av?
Hur stor är grundinvestering?
I grundinvesteringen ingår alla de utbetalningar som görs i samband med investeringen. Förutom t.ex. maskinen eller utrustningens kostnad kan det ingå en hel del andra kostnader för att få den på rätt plats. Det kan vara kostnader för transporter och försäkringar, för olika installationsåtgärder (förstärkning av golv, framdragning av el, ombyggnad av tillverkningslinje etc.), utbildning av personal m.m.
Grundinvesteringen inträffar definitionsmässigt vid tidpunkten 0.
Vilken livslängd kommer investeringen att ha?
En investering har både en teknisk och en ekonomisk livslängd. Den tekniska livslängden är oftast längre än den ekonomiska. Om vi tar en maskin som exempel kan den tekniskt hålla i ganska många år under förutsättning att service och underhåll skett. Rent ekonomiskt kan den vara förbrukad på bara några få år eftersom den blivit omodern, kapaciteten räcker inte till, underhålls- kostnaderna kanske stiger på ett sådant sätt att den inte är lönsam, det som maskinen kan tillverka har blivit omodernt. Jämför gärna med en vanlig PC. I kalkylsammanhang räknar man på den ekonomiska livslängden.
Vilka årliga in- och utbetalningar genererar investeringen?
Det är inte särskilt lätt att beräkna vad investeringen kommer att generera i inbetalningar. Investeringen medför att produktionen ökar och att fler varor säljs alternativt att det är en rationaliseringsinvestering och därigenom sänker företagets kostnader. Trots svårigheten måste inbetalningarna skattas under investeringens ekonomiska livslängd.
Utbetalningarna brukar vara lättare att beräkna. De kostnader investeringen kommer att förbruka varje år i exempelvis service, underhåll, är oftast lättare att beräkna genom den erfarenhet företaget eller andra har av liknande inves- teringar.
Skillnaden mellan in- och utbetalningar varje år, inbetalningsöverskottet, är det som används vid beräkningarna.
Kommer investeringen att ha något restvärde?
En investering kan ha ett restvärde vid den ekonomiska livslängdens slut. En maskin kan t.ex. ha ett värde på en andrahandsmarknad eller ett skrotvärde. Byggnader kan ha ett högt restvärde om deras placering, lokalisering, är gynnsam och att de går att använda till alternativ produktion.
Restvärdet kan även vara negativt – det kan t.ex. behöva saneras efter en produktion – tänk extremfallet ett kärnkraftverk.
Om investeringens ekonomiska livslängd är 10 år eller mer brukar restvärdet i beräkningarna ha en ganska liten betydelse. Gäller inte fastigheter.
Vilken kalkylränta ska företaget använda sig av?
Kalkylräntan är något som företaget själv bestämmer storleken på. Det kapital som ägarna satsat vill de ha en viss förräntning på. Alternativet hade varit att placera pengar på ett annat sätt, t.ex. vanligt banksparande. Hur stor kalkylräntan ska vara är inte alldeles lätt att bestämma men om företaget lånar kapital måste åtminstone kalkylräntan vara högre än låneräntan. Andra saker att ta hänsyn till är företagets alternativ till kapitalplacering, inflationen och den risk en investering alltid innebär.
Ett exempel
Ett företag ska investera i en ny maskin för att tillverka en ny produktserie. Den grundinvestering som krävs är 500 000 kr. I detta ingår maskin, installation och utbildning av operatörer. Företaget beräknar att produktserien ska tillverkas i 5 år och att maskinen efter nedmonteringskostnader ändå ska generera ett restvärde på 40 000 kr. De årliga inbetalningarna beräknas till 240 000 kr och kostnaderna för drift och underhåll till 30 000 kr per år. Är investeringen lönsam?
Om vi inte tar hänsyn till inflation, kalkylränta mm får vi följande resultat:
Inbetalningsöverskottet blir under de fem åren:
(240 000 – 30 000) x 5 = 1 050 000 kr
plus restvärdet 40 000 kr blir ett överskott på 1 090 000 kr.
Drar vi ifrån grundinvesteringen på 500 000 kr blir överskottet 590 000 kr.
En bra investering kan tyckas. Men tar företaget hänsyn till tiden och en rimlig kalkylränta är investeringen inte riktigt lika bra – men förmodligen ändå lönsam. Tänk om de årliga inbetalningarna är fel uppskattade och bara blir 200 000 kr per år och om de årliga utbetalningarna blir 10 000 kr högre. Då är inte marginalen lika stor längre. Det är viktigt att veta att investeringsbedömningar kan vara mycket osäkra och att antaganden om framtiden alltid är osäkra.
Läs mer om:
Nuvärdemetoden
Annuitetsmetoden
Slutvärdemetoden
Pay-Off-metoden