Inom juridiken talar man främst om dröjsmål med betalning av skulder eller dröljsmål med som beviljats av offentlig myndighet. Man skiljer mellan generalmoratorium som gäller alla som omfattas av de i moratoriet förskrivna vilkoren och specialmoratorium som är utställt till en enskild person.[1]
Under första världskriget utfärdades generalmoratorium på exekutivt indrivande av skulder i de flesta länder. I Sverige var under 1914 och 1915 ett generalmoratorium i växlande grad beviljat. Specialmoratorier var länge sällsynta i Sverige, men infördes genom lagar 14 mars och 31 mars 1931 med giltigheten senare förlängd till 28 februari 1932 i samband med Kreugerkraschen.[1]
I samband med rekonstruktion av företag som inte kunnat betala sina skulder kan moratorium beviljas av fordringsägarna.[2]
Exempel: Dödsstraffet verkställs inte förrän det är bevisat att den som skall avrättas inte vållas onödigt lidande.
Noter
- [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 115-16
- Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Moratorium)
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.