Talmannen leder riksdagens arbete i samråd med gruppledarna och med stöd av Riksdagsförvaltningen. En viktig uppgift för talmannen är att leda förhandlingarna vid ett regeringsskifte och lägga fram förslag till ny statsminister.

Att talmannen leder riksdagens arbete innebär att han eller hon har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Därtill leder talmannen kammarens sammanträden och är riksdagens främsta representant.

Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern.

Som riksdagens främsta representant företräder talmannen ofta riksdagen i nationella och internationella sammanhang.

Riksdagens talman står utanför det rent politiska riksdagsarbetet. Talmannen deltar varken i utskottsarbetet eller i debatter och omröstningar i kammaren. För detta har han en ersättare.
 

Val av talman

Ledamöterna i riksdagen väljer en talman och tre vice talmän för en valperiod i taget. Beslutet tas vid det första sammanträdet under riksdagens nya valperiod.

Det finns inga regler eller tydliga riktlinjer för vilket parti talmannen ska väljas från.

Sedan 1982 har talmannen valts från det största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten, det vill säga det parti eller den koalition av partier som bildar regering.

Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 var det däremot praxis att en socialdemokrat som var talman, alltså en representant för riksdagens största parti under den perioden.

Posterna som vice talmän har tilldelats partierna i förhållande till deras storlek i kammaren. Det parti som innehar talmansposten får dock inte någon vice talmanspost. Inte heller detta regleras i lag.

Talmannen kan under tiden fram till nästa riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.
 

Så leder talmannen arbetet

Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen, både på kort och lång sikt. I sitt arbete samråder talmannen med flera organ i riksdagen.

Talmanspresidiet, det vill säga talmannen och de vice talmännen, träffas regelbundet för att avhandla frågor kring hur riksdagens arbete ska ledas.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter.

Riksdagsstyrelsen får lägga förslag i riksdagen i frågor som gäller hur riksdagsarbetet ska bedrivas. Det kan gälla arbetet med EU-frågorna, motionshanteringen, jämställdheten i riksdagen med mera. Talmannen har rösträtt i riksdagsstyrelsen, vilket han inte har vid beslut i kammaren.

Riksdagsstyrelsen leder också riksdagens förvaltning och beslutar i ärenden av större vikt som rör riksdagens internationella verksamhet.

Talmannen samråder fortlöpande med gruppledarna, de särskilda företrädare som partigrupperna utser.

Talmannen är också ordförande i ordförandekonferensen, som i övrigt består av utskottens och EU-nämndens ordförande. Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse.
  

I kammaren

Det är talmannen som kallar till och leder sammanträdena i kammaren. De vice talmännen avlöser talmannen som ordförande. Sittande talman har ansvar för att ordningen upprätthålls i kammaren.

Inför sammanträdena gör talmannen, med stöd av Riksdagsförvaltningens kammarkansli, en föredragningslista och beslutar i vilken ordning ärendena ska tas upp. Även ordningen mellan de talare som har anmält sig bestäms.

Ett riksdagsparti kan begära att det anordnas en kammardebatt om ett aktuellt ämne eller annan fråga av särskild vikt. Det är talmannen som efter samråd med partiernas gruppledare beslutar om en sådan debatt ska hållas.
 

Talmannen ger ordet

Under ett sammanträde i kammaren ger talmannen ordet till talarna och håller reda på hur länge de talar. De som begär ordet under själva debatten får tala i den ordning de anmäler sig.

Vid en omröstning meddelar talmannen hur rösterna har fördelat sig och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Under sammanträdena turas talmannen och de vice talmännen om att vara ordförande. Oftast tjänstgör de två timmar i taget. Den som är ordförande får inte yttra sig i sakfrågan. De vice talmännen har dock, till skillnad från talmannen, rösträtt då ärendet avgörs och medverkar i övrigt i riksdagsarbetet på samma villkor som andra ledamöter.
  

Ansvar för ordningen

Sittande talman har ansvaret för att ordningen upprätthålls i kammaren. Det finns vissa förhållningsregler. I riksdagsordningen (kap. 6 §16) står det: "Ingen får vid ett sammanträde uttala sig nedlåtande om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning."

Om talmannen anser att en ledamot bryter mot reglerna kan talmannen ta ifrån honom eller henne ordet.
  

När en ny statsminister utses

Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen. Det står fastslaget i regeringsformen. På så sätt skiljer sig Sverige från andra parlamentariska demokratier där statschefen brukar ha denna roll.

Efter att talmannen för den gamla riksdagen tagit emot och beviljat en regerings avskedsansökan samråder han eller hon med företrädare för varje partigrupp och överlägger med de vice talmännen.

Det vanliga är att talmannen ger en eller flera partiledare i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan få stöd i riksdagen.

Efter valet av talman tar den nya riksdagens talman vid. Han eller hon avslutar samrådet och lägger fram förslag till ny statsminister i riksdagen.

När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger han eller hon samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.

Förslaget prövas sedan av kammaren i en omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. I annat fall är det godkänt. Det krävs alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag.

Efter att riksdagen har godkänt förslaget utfärdar talmannen förordnandet för den nya statsministern.

Skulle riksdagen inte godkänna förslaget gör talmannen ett nytt försök. Detta har hittills aldrig inträffat. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Godkänns inte något av dem ska extra val anordnas inom tre månader, såvida inte ordinarie val ändå ska hållas inom denna tid.
 

Källa:

riksdagen.se