Brainstorming

Brainstorming, lånord från engelskan, är en metod som syftar till att lösa problem eller hitta på nya idéer. Begreppet översätts ibland på svenska till idékläckning eller hjärnstorm men dessa begrepp används inte i någon större grad. Det finns ett antal varianter av brainstorming, bland annat stop and go, turordning, brainwriting och kollektiv anteckningsbok.[1]

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Den genomförs vanligen genom att en grupp på fem till tjugo personer samlas för att arbeta kring ett problem eller en uppgift. En grundtanke är att tanken ska få löpa fritt utan att bli avbruten. Metoden används inom många områden, bland annat produktutveckling och reklam.

Koncept:

  • Idéer får inte kritiseras innan de är färdiga.
  • Spontanitet uppmuntras. Utgångspunkten är att alla idéer är bra idéer. En idé som inte verkar bra kan utvecklas till en lysande idé.
  • Kvantiteten av idéer är viktig, då det ofta genererar kvalitet.
  • Alla deltagare utvecklar och förbättrar varandras idéer.

Kritik

Enligt Jonah Lehrer har brainstorming i ett antal vetenskapliga studier visats inte fungera, och han refererar till forskning gjord av Charlan Nemeth. Ett av momenten i brainstorming, är att man inte får kritisera, detta har visat sig göra att förslagen blir färre, och av mycket sämre kvalitet. I de möten där man tillåts kritisera lämnas dubbelt så många förslag, och dagen efter så har denna gruppen 7 gånger så många förslag. Till exempel så är konstruktiv kritik syftet med animeringsstudion Pixar’s dagliga så kallade ”shredding” möten.

Noter

  1.  Österlin, Kenneth: Design i fokus, Liber ekonomi, 2003, sid 45-46. ISBN 91-47-06535-4

Läs mer om:
Projekt
Projektledning
Projektledare
Projektstyrningsmodell
Praktisk Projektstyrning
Portföljstyrning
Projektering

Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;

Den använder sig av material från Wikipedia.

Lämna en kommentar