När man försöker styra beteende använder man sig ofta av belöningar och bestraffningar. Det finns dock ett flertal studier som påvisar att belöningar är mer motiverande än bestraffningar. Belöningssytemets utformning är därmed ganska viktig för ett företag, speciellt i länder som präglas av en hög individualism som exempelvis USA där bonusar på individuell prestation ofta är mycket högre än i Sverige. Det kulturella perspektivet innebär att man måste anpassa sitt styrsystem för de olika länder man är verksam i.
Merchant och van der Stede benämner tre olika styrsätt och i verkligheten används oftast kombinationer av dessa styrsätt.
1. Resultatstyrning
2. Handlingsstyrning
3. Personalstyrning och/eller kulturell styrning
Vid Resultatstyrning styr man efter resultat baserat på uppsatta mål. Ett problem som finns är att det är svårt att sätta upp målet och dessutom svårt att veta vad man ska mäta för att uppnå sitt mål. Med andra ord är det inte alltid lätt att se de kausala sambanden mellan det man mäter på och företagets mål.
Vid Handlingsstyrning styr man personalens handlingar, antingen genom att förhindra vissa handlingar(med t.ex. lås, lösenord etc.) eller se till att personalen måste följa ett visst regelverk eller processer.
Vid Personalstyrning försöker man att decentralisera och låta personalen styra sig själva. Detta kan bero på att deras resultat är svåra att mäta (t.ex. kan inte mätas exakt, forskningsavdelningen på ett läkemedelsföretag; man vet inte vad man får ut mer än att det förmodligen gynnar företaget i slutändan).
Vid kulturell styrning kontrollerar personalen varandra. Det är i övrigt väldigt mycket likt personalstyrning där man har mycket eget ansvar och en stabil och stark företagskultur som genomsyrar verksamheten. Ibland har man gruppbaserade bonusar med detta styrsätt eftersom personalen kommer hålla koll på varandra lite extra då.
För- och nackdelar finns med alla tre styrsätten och man kan välja olika element ur dessa styrsätt för att använda de delar som passar ens verksamhet bäst.
Budgetering tillhör ekonomistyrningen. En traditionell budget innehåller oftast enbart ekonomisk historisk data. Med andra ord, saker som redan har hänt. En modernare budget inbegriper planering och uppföljning mot icke-finansiella mål, såsom kvalitet och genomloppstid, eftersom det också påverkar intäkter och kostnader.
Inom dagens ekonomistyrning så använder man sig också av olika modeller. Exempel på dessa är:
- Balanserat styrkort
- Benchmarking
- Total Quality Management
- Budget
- Bidragskalkyl
- ABC-kalkyl
- Activity based budgeting
- Budgetlös styrning
Läs mer om:
Ekonomistyrning
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.