Daktyloskopi
Daktyloskopi (av grekiska da’ktylos ’finger’ och efterleden -skopi’a ”-betraktande”) är läran om fingeravtryck. Forskningen kring fingeravtrycket startades i slutet av 1870-talet då den skotske missionsläkaren och amatörarkeologen Henry Faulds, som vid den tiden var stationerad i Tokyo, under en utflykt besökte en bekant som arbetade som arkeolog vid en utgrävning i Yedoviken. Faulds beskriver i tidskriften Nature i oktober 1880 sin upptäckt så här ”Jag inspekterade förra året några fynd av förhistoriska lerskärvor i Japan och lade märke till att en del fingeravtryck måste ha tillkommit medan leran ännu var mjuk”[1]
En daktylog kan bland annat utföra jämförelser mellan fingeravtryck upptagna från känd person, ett s.k daktylogram och fragmentariska fingeravtryck/spår upptagna av polis från brottsplats.
Användningsområden
Henry Fauld hade i en avhandling 1880 bevisat att fingeravtryck inte förändras med åren hos en människa. Metoden hade 1892 utvecklats vidare av brittiska antropologen Francis Galton. Han kom på ett sätt att se skillnad på olika fingeravtryck. 1893 fälls första brottslingen med den nya tekniken. Fransisca Rojas döms skyldig till mord efter att hennes fingeravtryck hittas på mordplatsen.[2]
Då mönstret är individuellt, började polisen använda det som ett led i den tekniska utredningen vid misstanke om brott. I mars 1906 startade den svenska polisen sitt fingeravtrycksregister vid signalementskontoret på Stockholms detektivavdelning. Den förste som identifierades med hjälp av fingeravtryck var Frans Oskar Roos, en brottsling som varit bland de första att få sina fingeravtryck tagna och registrerade. Han mördades 1907 och kastades i Klara sjö inlindad i säckväv. Idag omfattar registret på nationella fingeravtrycksroteln ca 200 000 personer. Den 16 augusti 1912 fastställde Högsta domstolen en dom där fingeravtryck utgjorde en del av bevisningen. 1924 kom den första domen där fingeravtrycken utgjorde det enda beviset. I början av 1950-talet kom den svenska ninhydrin-metoden som med hjälp av en kemisk reaktion framkallade fingeravtryck. Med stöd av fingeravtrycksdatabaser med information om tidigare misstänkta och dömda samt internationell samverkan spelar fingeravtrycket en viktig roll i såväl nationellt som internationellt polisiärt arbete.
Noter
- Populär arkeologi nr 3/2006 sidan 10
- Världens historia nr9/2007 sid 11
Läs mer om:
Kriminologi
Brottsprevention
Brottsbekämpning
Ungdomskriminalitet
Brott och kön
Denna artikel och bild omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.