Högkonjunktur
När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur (”goda tider”). Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist bidrar till att minska efterfrågan, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna.
En långvarig eller kraftig högkonjunktur riskerar också att leda till en finansbubbla när avkastningarna på investeringar skjuter i höjden och intresset av att investera överstiger verkliga behovet, och inte bara en efterfrågan som är styrd av förväntningar på avkastning.
En välkänd högkonjunktur är framförallt andra halvan av 1920-talet, som kallas det ”glada 1920-talet”.
Lågkonjunktur
Under lågkonjunkturer (”dåliga tider”) är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar.
Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskande BNP under en längre tid kallas recession [2]. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.
Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur (”goda tider”).
En berömd lågkonjunktur är ”Den stora depressionen”, som utlöstes med börskraschen i USA i oktober 1929. Stora lågkonjunkturer (recessioner) har oftast följt så kallade ”bankpaniker” då förtroende för bankväsendet har minskat och penningpolitiken blivit ifrågasatt. Bankpaniker uppstår ur att bankernas reservkvot, dvs tillgångar inte täcker upp de lån man har emot sina fordringsägare.
Noter
- https://www.konj.se/download/18.70c52033121865b1398800099353/
Konjunkturterminologi.pdf - Ekonomifakta
Läs mer om:
Arbetsmarknad
Arbetsmarknadsåtgärd
Bytesbalans
Utlandsskuld
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.