För vanliga bostadslån gäller att personens inkomster ska räcka till att betala räntor för bostadslånet, omkostnader för huset/lägenheten samt övriga levnadsomkostnader. För seniorlån är inkomstkraven lägre eftersom kunden inte behöver betala räntorna löpande. Seniorlån ges som regel till cirka 20-50 % av bostadens marknadsvärde, vilket medför att det passar bäst för personer som har bostaden relativt lågt belånad.
I Sverige erbjuds seniorlån av allt fler banker och Svensk Hypotekspension, ett finansiellt institut grundat 2004 specifikt för detta ändamål.
Jämförelser av villkor och riskbild
Villkoren varierar kraftigt mellan de olika långivarna, vilket framgick av en jämförande analys av PRO i februari 2008[1] med bankerna Nordea, Swedbank,[2] Ikanobanken, SEB, Handelsbanken och Skandiabanken. Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet och Konsumenternas Bank- och finansbyrå vittnar om en växande trend, men varnar samtidigt för att oseriösa förmedlare lockar pensionärer att fastna i en lånefälla.[3] Konsumenternas har därtill gjort en ny jämförelse mellan sex långivare.[4]
Noter
- Ingrid Kindahl; Seniorlån, PRO-pensionären nr 2 (2008).
- Seniorlån, Swedbank.
- Hasse Eriksson; Många förlorar på seniorlånen, DN (2012-03-14).
- Viktigt att förstå hur olika seniorlån fungerar, Konsumenternas (2013-08-15).
Läs mer om:
Kreditmarknad
Kreditvärdighet
Kredittid
Näringsidkarkredit
Konsumentkredit
SMS-lån
Ränta, effektiv ränta
Privatekonomi
Denna artikel omfattas av Creative Commons Erkännande-Dela Lika-licens;
Den använder sig av material från Wikipedia.