Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.
Det finns ingen avdragsrätt för ökade levnadskostnader vid förrättning som inte varit förenad med övernattning. Däremot är utgifter för resan vid sådan förrättning avdragsgilla. Ersättning som betalas ut vid endagsförrättning redovisas som lön.
Om en anställd som är på tjänsteresa på annan ort av privata skäl väljer att förlänga vistelsen på förrättningsorten, medför den inbesparade reskostnaden inga beskattningskonsekvenser för honom. Detta gäller under förutsättning att reskostnaden inte är högre på grund av förlängningen. Om arbetsgivaren betalar hotellkostnader och traktamente för sådan tid ska det beskattas som lön. En tjänsteresa kan dock på arbetsgivarens initiativ förlängas, t.ex. över helgen, för att minska arbetsgivarens totala kostnader för tjänsteresan. Arbetsgivaren kan då betala hotellkostnad och traktamente även för dagar utöver förrättnings- och resdagar under förutsättning att den totala kostnaden för resan och förrättningen blir lägre än om återresan hade företagits omedelbart efter förrättningens slut.
(Skatteverkets skrivelse 2005-12-09, dnr. 131 628459-05-111).
För sjömän gäller att vistelsen ombord på fartyget inte utgör någon tjänsteresa utan arbetet ombord är arbete på den vanliga verksamhetsorten. Det innebär att avdrag inte medges för ökade levnadskostnader.
Den vanliga verksamhetsorten
Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den anställdes tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den anställdes bostad. Avståndet ska beräknas för närmaste färdväg. Den anställde har oftast två vanliga verksamhetsorter – en med utgångspunkt från tjänstestället och en från bostaden – som delvis kan sammanfalla.
Läs mer om:
Skatter
Källa
Skatteverket