I Sverige har vi både EU-lagstiftning och nationell lagstiftning att ta hänsyn till på livsmedelsområdet. Det förekommer olika typer av livsmedelsfusk och de vanligaste typerna är:
– Försäljning av livsmedel som inte är tjänligt och som kan innebära risk för hälsan. Till exempel
- användning av animaliska biprodukter i livsmedelskedjan
- försäljning av exempelvis kött- och fågelprodukter med okänt ursprung
- försäljning av varor som passerat sista-förbrukningsdatum.
– Medvetet vilseledande livsmedelsinformation eller felaktig beskrivning av livsmedel. Till exempel
- varor/ingredienser ersätts med billigare alternativ, exempelvis odlad lax som säljs som vildfångad, basmatiris som bytts ut billigare rissorter, varor säljs som ekologiska trots att de inte är ekologiska
- falska påståenden/information om ingredienser, till exempel geografiskt ursprung, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung.
Vilket uppdrag har Livsmedelsverket?
Livsmedelsverket samordnar livsmedelskontrollen på nationell nivå. Avdelningen för support har kontrollpersonal och företag som målgrupp och ger stöd till sådan personal på lokal, regional och central nivå vad gäller tillämpning av regelverket.
På avdelningen för support finns en särskild arbetsgrupp som arbetar som stödfunktion till kontrollmyndigheterna i frågor som rör livsmedelsfusk (food fraud). Gruppen tar fram kontrollmetoder och andra verktyg för att stödja kontrollmyndigheterna i arbetet med att upptäcka och motverka livsmedelsfusk.
Gruppen utgör även Sveriges kontaktpunkt på livsmedelsområdet i EU-kommissionens Food Fraud Network. Nätverkets syfte är att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte EU-medlemsstaterna emellan.
Livsmedelsbrottsgruppen deltar även för Sveriges räkning i INTERPOL och Europols gemensamma operation Opson, vars arbete syftar till att upptäcka förfalskade och undermåliga livsmedel.
Vilket uppdrag har kontrollmyndigheterna på livsmedelsområdet?
De kommunala kontrollmyndigheterna bedriver livsmedelskontroll och i det arbetet kan de både upptäcka och förebygga livsmedelsfusk. Dessa kontrollmyndigheter ansvarar för livsmedelskontrollen på bland annat livsmedelsbutiker och restauranger i sin kommun. Dessutom kontrollerar kommuner även dricksvattenproducenter och skolkök.
Kontaktinformation till den kommunala livsmedelskontrollen finns på kommunernas egna hemsidor.
Länsstyrelser har också ett kontrolluppdrag och ansvarar för kontrollen av bland annat primärproducenter, uppfödare, fiskare och bärplockare. Dessutom kontrollerar Länsstyrelserna att kommunernas kontroll följer lagstiftningen.
Vad ska myndigheterna göra?
Om en myndighet som bedriver livsmedelskontroll misstänker att ett företag bryter mot livsmedelslagstiftningen är den i vissa lägen skyldig att åtalsanmäla företagaren.
I 13 § livsmedelslagen (2006:804) står att den myndighet som utövar offentlig kontroll ska verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, beivras. Därutöver finns ett antal administrativa åtgärder som myndigheterna kan vidta, till exempel förelägganden och förbud.
Läs mer om:
Mål och strategier för livsmedelskontrollen
Offentlig livsmedelskontroll
Kontroll av livsmedel
Kontroll av livsmedelsföretag
Livsmedelsanläggningar
Källa: