I hemmet används sådana ämnen i den vanliga matlagningen, till exempel potatismjöl, vetemjöl, gelatin och pektin.
Inom livsmedelsindustrin vill man kunna producera livsmedel som har enhetligt utseende och konsistens. Ett livsmedel som till exempel majonnäs”skär sig” lätt om man inte tillsätter något emulgeringsmedel. Inom livsmedelsindustrin används också till exempel potatismjöl och pektin. Även andra ämnen som passar för storskalig produktion kan behövas.
Emulgeringsmedel
Emulgeringsmedel är så kallade ytaktiva substanser. Det innebär att de har förmåga att minska ytspänningen mellan två ämnen som egentligen inte går att blanda.
Emulgeringsmedel används för att det ena ämnet – i form av små droppar – ska kunna fördelas i den andra, och göra blandningen stabil. Är de två ämnena vätskor, till exempel olja och vatten kallas resultatet emulsion. Mjölk är ett exempel på en emulsion där fett fördelats i vatten.
Emulgeringsmedel kan också användas för att underlätta tillverkningen av vissa livsmedel och för att bevara egenskaper under transport och lagring. Emulgeringsmedel påverkar viskositet (tröghet), utseende, struktur, känsla – till exempel när man stoppar livsmedlet i munnen.
Lecitin är exempel på ett vanligt emulgeringsmedel. Emulgeringsmedel förekommer naturligt i många livsmedel och utvinns ur sina naturliga källor. Andra är halvsyntetiska eller helt syntetiska.
Stabiliseringsmedel
Det är svårt att exakt ange vilka ämnen som tillhör ämnesgruppen stabiliseringsmedel. Det beror bland annat på att även förtjockningsmedel, emulgeringsmedel och andra tillsatser ofta på olika sätt har stabiliserande funktion.
Stabiliseringsmedel kan till exempel användas för att inte jordgubbarna ska flyta upp till ytan i jordgubbssylten.
Förtjocknings- och geleringsmedel
Typiskt för förtjocknings- och geleringsmedel är att de kan lösas eller finfördelas i vatten och då bilda en trögflytande lösning eller gel. Det är detta som gör dem användbara inom livsmedelsindustrin.
Dessa ämnen används för att göra alltför tunnflytande produkter, till exempel ketchup, mera trögflytande. Många utvinns ur naturliga källor, till exempel potatis- och rismjöl, och har under lång tid använts för olika ändamål. På senare tid har man också börjat använda kemiskt förändrade former av naturliga ämnen, till exempel vissa algarter.
Modifierad stärkelse
Stärkelse är en livsmedelsråvara, men om den ändras med en kemisk process betraktas den som tillsats. Beroende på vilken kemisk process som använts får man fram olika egenskaper.
Deklarationen av modifierad stärkelse ska kompletteras med uppgift om vilken specifik växtart den har framställts ifrån och om den modifierade stärkelsen kan innehålla gluten.
Källa: