Vad är marina algtoxiner
Marina algtoxiner är gifter som kan bildas av olika typer av fytoplankton, till exempel dinoflagellater och kiselalger. Algtoxinerna produceras inte hela tiden och är inte livsnödvändiga för planktonens överlevnad, men toxinerna kan ge fördelar när planktonen ska försvara sig eller kommunicera med andra organismer.
De marina algtoxiner som är av störst betydelse i Sverige och övriga Europa är okadasyra (DST) och saxitoxin (PST).
Var finns marina algtoxiner?
Musslor och ostron filtrerar vatten för att få i sig föda. Deras mat består av fytoplankton och andra partiklar i havet. Därför kan det finnas marina algtoxiner i musslor och ostron.
Symtom
Marina algtoxiner kan göra oss mer eller mindre sjuka när vi äter musslor och ostron som innehåller dessa ämnen. En del algtoxiner ger magsjukesymptom, medan andra kan orsaka neurologiska skador. Det känns inte på smaken om en mussla eller ett ostron innehåller marina algtoxiner.
Råd – så minskar du risken att bli sjuk
Ät inte musslor och ostron som plockats direkt från hav och strand om dessa inte är kontrollerade. Musslor och ostron kan innehålla hälsoskadliga bakterier, virus och algtoxiner.
Kontroll av musslor och ostron
Alla musslor och ostron som säljs färska måste vara kontrollerade. Det ska alltid framgå av märkningen på den förpackning eller nät som de säljs i. Livsmedelsverket ansvarar för kontroll av musslor och ostron i Sverige.
Fördjupning
Marina algtoxiner är oförutsägbara. En och samma planktonart kan producera olika mycket gift vid olika tidpunkter och på olika geografiska platser. Dessutom kan en algblomning snabbt förändras från att vara ofarlig till att vara giftig. Det går varken att se på en vattenyta eller förutsäga om en algblomning är giftig eller inte.
Musslor och ostron kan filtrera flera liter havsvatten per timme. Om vattnet innehåller toxinbildande fytoplankton koncentreras dessa och deras algtoxiner inuti djurets hepatopankreas, som är djurets kombinerade lever och bukspottkörtel. Själva planktonet dör i musslan eller ostronet, men algtoxinerna blir kvar utan att djuret påverkas. När vi människor äter musslor och ostron äter vi dem hela, även hepatopankreas.
Marina algtoxiner kan inte kokas bort. De tål värme och behåller därför sin giftighet även om musslorna eller ostronen upphettas.
Vilka algtoxiner finns det och vilka symtom ger de?
I haven runt om i världen finns det flera olika typer av algtoxiner, men i Sverige och i övriga Europa är okadasyra och saxitoxin av störst betydelse. Okadasyra kallas även Diarrhetic Shellfish Toxin (DST) och saxitoxin kallas även för Paralytic Shellfish Toxin (PST). Förgiftningssymtom skiljer sig väldigt mycket mellan okadasyra och saxitoxin. Okadasyra (DST) ger magsjuka medan saxitoxin (PST) kan orsaka allvarliga neurologiska symtom.
I Sverige har hittills endast okadasyra (DST) orsakat förgiftningar och toxinet påvisas då och då i svenska blåmusslor. Även om saxitoxin (PST) fram tills nu inte har orsakat några förgiftningsfall i Sverige, så har toxintet påvisats i blåmusslor längs den svenska västkusten vid några tillfällen.
Okadasyra – Diarrhetic Shellfish Toxin (DST)
Okadasyra (DST) orsakar förgiftningen Diarrhetic Shellfish Poisoning (DSP) och produceras av dinoflagellater inom släktet Dinophysis. Det är den vanligaste formen av algtoxinförgiftning runt om i världen.
Okadasyra (DST) orsakar magsjuka med illamående, diarré, kräkningar och magont. Symtomen kan uppstå från en halvtimme till några timmar efter att man har ätit musslor eller ostron som är förorenade med algtoxinet. Symtom på DSP är sällan av riktigt allvarligt. Förgiftningen går över efter ett par dygn och ger inga permanenta skador.
Saxitoxin – Paralytic Shellfish Toxin (PST)
Saxitoxin (PST) orsakar förgiftningen Paralytic Shellfish Poisoning (PSP) och bildas främst av dinoflagellater inom släktet Alexandrium. Saxitoxin upptäcktes först och är mest toxiskt, men det finns även flera liknande ämnen som klassas som PST.
Saxitoxin (PST) är ett nervgift som orsakar mild till allvarlig förgiftning. Symtom kan uppstå redan efter några minuter upp till några timmar efter att man har ätit musslor eller ostron med höga halter av algtoxinet. Vid mild förgiftning begränsas symtomen till stickningar runt mun, läppar och tunga.
Vid allvarligare förgiftning sprider sig stickningarna till ansiktet och halsen för att sedan ge muskelsvaghet och känselbortfall i armar och ben. Ibland drabbas den som förgiftas även av magsjuka, problem med koordinationen, förvirring, slöhet och en känsla av frånvaro. Vid riktigt allvarliga förgiftning kan muskelförlamning och andningssvårigheter uppstå. Om förlamningen sätter sig på andningsmusklerna krävs omedelbar respiratorvård.
Förgiftningen kan vara mellan ett halvt till några dygn och det finns idag inget motgift.
Källa: