Vad är bromerade flamskyddsmedel?
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp kemikalier som innehåller grundämnet brom. De används när man tar fram produkter som kan vara brandfarliga, som plaster, textiler, möbelstoppning och elektronisk utrustning. Det finns för närvarande ett 70-tal olika bromerade flamskyddsmedel. Industrin har främst använt tre grupper: PBDE, TBBPA och HBCD.
Var finns bromerade flamskyddsmedel?
På grund av läckage till miljön finns flera bromerade flamskyddsmedel som föroreningar i luft, vatten, och havsbotten. Man har upptäckt rester av dessa kemikalier i fet fisk, men även i andra animaliska livsmedel, fast i lägre halter.
Används bromerade flamskyddsmedel i dag?
I Sverige tillverkas inte bromerade flamskyddsmedel men kommer in med importerade produkter. Många bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU sedan diskussionen om dess hälsoeffekter började. Dessa ämnen kan dock finnas kvar i produkter på marknaden, som elektroniska varor, elkablar, tyger och möbelstoppning.
Är bromerade flamskyddsmedel farliga?
De flesta bromerade flamskyddsmedel samlas i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Man vet än så länge ganska lite om hur flamskyddsmedel påverkar människan. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har visats i djurförsök. Där har man sett att de kan påverka sköldkörteln och öka risken för cancer. Men det är resultatet av betydligt högre halter av bromerade flamskyddsmedel än vad som uppmätts hos människor och vanligtvis också hos vilda djur.
Hur mycket får vi i oss?
Medelintaget av PBDE genom maten är omkring 16 ng/dag för vuxna. För HBCD är medelintaget cirka 11 ng/dag.
Känsliga grupper
Man vet ännu för lite om bromerade flamskyddsmedel för att kunna avgöra om det finns särskilt känsliga grupper, men tester visar att foster- och spädbarn skulle kunna var extra känsliga.
Rekommendationer
Följ Livsmedelsverkets råd när det gäller fisk. Eftersom bromerade flamskyddsmedel lagras i fettet innehåller fet fisk som lax, strömming, sill och öring oftast högre halter av dessa ämnen än mager fisk. Detta gäller främst fisk från Östersjön.
Fördjupning
Vad står förkortningarna för?
- PBDE (polybromerade difenyletrar)
- TBBPA (tetrabrombisfenol A)
- HBCD (hexabromcyklododekan)
- PBB (polybromerade bifenyler)
Hur mycket flamskyddsmedel får vi i oss?
I Norden finns fortfarande en god säkerhetsmarginal mellan de halter som uppmätts hos människor och de halter som används i djurförsök.
Enligt beräkningar från Livsmedelsverket är medelintaget av PBDE genom maten cirka 16 ng/dag för vuxna (runt 0,24 ng/kg kroppsvikt/dag), och av HBCD ungefär 11 ng/dag (omkring 0,16 ng/kg kroppsvikt/dag).
Beräkningarna grundar sig på data från en undersökning av bland annat bromerade flamskyddsmedel i livsmedel (matkorgar) inköpta 2010. Baserat på matkorgar inköpta fem år tidigare var det beräknade PBDE-intaget betydligt högre, medan HBCD-intaget var detsamma. Barn har generellt ett högre intag räknat per kg kroppsvikt.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har dock bedömt riskerna med kroppsbelastningen för enskilda PBDE-kongener, utifrån neurotoxiska effekter som observerats i djurförsök. Omräknat till intag av PBDE via maten tycks dock detta, åtminstone i svenska studier, ligga betydligt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter.
Gränsvärden
I dagsläget finns inga gränsvärden för något enskilt eller grupp av bromerade flamskyddsmedel.
Riskbedömning
De flesta bromerande flamskyddsmedel samlas i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har observerats i djurförsök, och mest data finns tillgängliga för PBB och PBDE. För PBB har ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 0,15 µg/kg kroppsvikt tagits fram. Det är beräknat på cancereffekter i djurstudier. PBDE och HBCD ger i djurförsök effekter på bland annat hormonbalans, beteende och organutveckling, men ännu har inget allmänt vedertaget TDI presenterats.
EFSA har bedömt riskerna med kroppsbelastningen för enskilda PBDE-kongener utifrån neurotoxiska effekter som observerats i djurförsök (se länk till EFSAs riskvärdering längst ner på sidan). Skillnader mellan försöksdjur och människa, bland annat i förmåga att utsöndra dessa ämnen, har tagits med i beräkningen.
Omräknat till intag av PBDE via maten tycks intaget i svenska studier ligga betydligt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter.
I USA har dock avsevärt högre PBDE-halter hittats i prover från människor, vilket leder till att säkerhetsmarginalerna minskar. Det finns också skillnader i effekt mellan PBDE kongener, och EFSA-bedömningen lyfter fram kongenen BDE-99 som särskilt potent avseende neurotoxiska effekter.
För övriga bromerande flamskyddsmedel finns ett begränsat dataunderlag vad gäller biologiska effekter. I en studie av HBCD på möss har dock beteendeeffekter observerats vid dosnivåer liknande de som gav effekt av PBDE i samma experimentella modell.
Källa: