Likviditetsbudgeten visar om pengarna räcker
Företagets planerade inbetalningar och utbetalningar sammanställs därför i en likviditetsbudget för att visa företagets budgeterade likviditet vid olika tidpunkter. Likviditetsbudgeten sträcker sig över ett år men är sammanställd per månad.
I en likviditetsbudget är merparten av siffrorna inklusive moms. Undantaget är försäkringar, amorteringar, räntor, viss hyra, skatter, arbetsgivaravgifter mm. Likviditetsbudgeten visar på företagets kortsiktiga betalningsförmåga.
Likvida medel är pengar som finns
- som kontanter i företagets kassa
- på företagets checkkonto
- på företagets bankkonto (-konton)
Likvida medel handlar enbart om pengar och ingenting annat.
Strukturen på en likviditetsbudget är följande:
| IB (Ingående Behållning, d.v.s. ingående likvida medel) | |
| + | Inbetalningar |
| – | Utbetalningar |
|
|
|
| UB (Utgående Behållning, d.v.s. utgående likvida medel) | |
Denna struktur gäller både för en ”årsbudget” och en ”månadsbudget”. De pengar som exempelvis finns som likviditet i företaget den sist februari som Utgående Behållning är samma summa som finns den första mars som Ingående Behållning.
Gör likviditetsbudgeten över ett antal tidsperioder (helst 12 månader) och gärna rullande. Därigenom får företaget en bra kontroll över hur betalningsströmmarna går och kan kompensera en period med en större summa utbetalningar än inbetalningar genom att ha byggt upp en likviditetsbuffert.
För det nystartade företag gäller det verkligen att tänka efter när utbetalningar och inbetalningar görs. För många företag är inbetalningar från kunder inte särskilt stora under sommarmånaderna, medan fasta utbetalningar som hyra, lön m.m. fortfarande måste betalas ut.
Här följer en skiss som visar hur den ena månadens utgående behållning (UB) av likvida medel blir nästa månads ingående behållning (IB).
Exempel på en likviditetsbudget för en blomsteraffär (4 månader)
