Betalningsföreläggande

Innan vi fortsätter med "vägen mot en konkurs" ska vi ta upp det som brukar ske en tid innan en konkurs. Hur fordringsägare på olika sätt "jagar" det betalningsskyldiga företaget för att få sina pengar.

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Uppdaterades:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Det brukar börja med en påminnelse om att fakturan inte blivit betald. Händer inget skickas kravbrev, ett inkassoföretag kanske kopplas in. Fortsätter företaget att strunta i att betala brukar fordringsägaren eller det anlitade inkassoföretaget kontakta kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. Det innebär att myndigheten fastslår att den betalningsskyldige är skyldig att betala och hur stort beloppet är.

Rent praktiskt fungerar det så här efter att Kronofogden har fått in en ansökan om betalningsföreläggande. Texten är ett citat från kronofogdens webbplats

”När din ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning har kommit in till kronofogdemyndigheten följer en särskild process, s.k. summarisk process, som innehåller följande steg:

  • Den du riktar kravet mot får ett föreläggande att betala eller att på annat sätt fullgöra sina skyldigheter mot dig. Den person som kallas svaranden delges föreläggandet, vilket betyder att han bevisligen tagit del av det.
  • Svaranden har möjlighet att yttra sig om innehållet i föreläggandet (ditt yrkande) och eventuellt motsätta sig (bestrida) detta inom en viss tid.
  • Om svaranden motsätter sig yrkandet kan målet på din begäran överlämnas till tingsrätten för fortsatt handläggning. Om han inte motsätter sig yrkandet fastställer kronofogdemyndigheten sökandens yrkande i ett utslag. Detta blir enklare och billigare än en tingsrättsdom. En process i tingsrätten försenar målet, men i de flesta fall blir beslutet detsamma.

Kronofogdemyndigheten verkställer sedan utslaget eller den eventuella dom som meddelats om målet gått vidare till tingsrätten. Gäller det pengar sker detta genom en undersökning av svarandens tillgångar och därefter eventuell utmätning.”

Kronofogden verkställer alltså sitt beslut genom att göra utmätning hos gäldenären. Möjligheten att ”hitta” utmätningsbar egendom har blivit bättre sedan det skedde ändringar i förmånsrättslagen 2004-01-01. Då begränsades värdet av en företagsinteckning till 55 %.

Om kronofogden inte finner någon utmätningsbar egendom, och företaget är ett aktiebolag, måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning. Görs inte detta inträder ett personligt ansvar för styrelsemedlemmarna.

Har utmätningen varit resultatlös och fordringsägaren väljer att lämna in en konkursansökan till tingsrätten bifalles denna mer eller mindre ”automatiskt”.

Dessa ”hot” om personligt ansvar och att kunna försättas i konkurs leder ofta till betalning – om det nu finns några tillgångar att betala med.

Läs mer om:

Komma på obestånd
Betalningsinställelse
Företagsrekonstruktion
Offentligt ackord
Konkurs (hanteringen av)

Lämna en kommentar