Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas balansen i kroppen och energiproduktion till kroppens alla energikrävande funktioner. 

Fluor, fluorid, förekommer naturligt i berggrunden. Grundvattnet och vår mat innehåller därför en viss mängd fluor. Fluor har en kariesreducerande effekt och stabiliserar benvävnaden. 

För att må bra behöver vi mineraler. Mineraler behövs i små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem.

För att må bra behöver vi vitaminer. Vitaminer behövs i mycket små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem.

Fibrer kallas de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och linser samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn. 

Glykemiskt index, GI är ett sätt att mäta hur snabbt kolhydrater tas upp från olika slags livsmedel. För att jämföra hur blodsockret påverkas av livsmedel med olika kolhydratinnehåll används begreppet glykemisk belastning, GL.

Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med i mat gjord på till exempel vete, råg, korn, havre, ris och majs. Fullkorn innehåller mer fibrer, vitaminer och mineraler än när man inte använt hela kornet.

Mat med mycket tillsatt socker innehåller ofta lite näring. Det är lätt att få i sig mer energi än man gör av med om man äter sådan mat. Därför är det bra att äta mindre av till exempel läsk, saft, godis, glass, kakor och bullar.

Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste källa till energi. 

Att få i sig mycket transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det bra att mängden industriellt framställt transfett sjunkit kraftigt under de senaste åren så att halterna i livsmedel är mycket låga.

Mättat fett används som energi i kroppen, men det är inte bra för hälsan om för stor del av fettet vi äter kommer från mättat fett.

Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan vi måste få i oss dem via maten.

Enkelomättat och fleromättat fett kallas gemensamt för omättat fett. Det är nyttiga fetter som det är bra för hälsan att äta mer av.

Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. 

Protein brukar kallas för kroppens byggstenar. Det behövs bland annat för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner. Många är rädda att inte få i sig tillräckligt mycket protein. Men faktum är att nästan alla får i sig mer protein än de behöver, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat.

Maten vi äter ger oss energi – kalorier – som vi behöver för att leva och må bra. För mycket energi leder till viktuppgång och för lite leder till viktnedgång. Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram och andra lite.
 

Resultaten från de studier där livsmedelstabeller från förr och nu jämförts kan kortfattat sammanfattas med att innehållet av vissa näringsämnen minskat. Eftersom studierna även visat att vissa näringsämnen ökat har forskarna dragit slutsatsen att minskningen beror på att växtförädlingen fokuserat på större skördar. Det har lett till att näringsinnehållet per 100 gram är lägre, en så kallad genetisk utspädningseffekt. Minskningen av näringsämnen anses alltså inte bero på utarmning av jordarna.

Livsmedelsdatabasen innehåller nära 2100 livsmedel och maträtter. För varje livsmedel ges värden för över 50 näringsämnen.

Livsmedelsdatabasen innehåller nära 2100 livsmedel och maträtter. För varje livsmedel ges värden för över 50 näringsämnen.