Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare. Med medborgarskapet kommer en rad rättigheter som är kopplade till EU-medlemskapet. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta fram de politiker som ska sitta i Europaparlamentet. Du kan också resa fritt eller arbeta och studera i andra EU-länder. Dessutom finns EU:s ombudsman till din hjälp, om du anser dig ha blivit felbehandlad av en EU-institution. 

Historien om EU inleds några år efter andra världskriget. Då började sex europeiska länder att samarbeta om produktionen av kol och stål. Över 60 år senare har Europeiska unionen 28 medlemsländer som samarbetar om bland annat fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. 

Alla europeiska länder kan ansöka om att bli medlemmar i EU. Ett land som vill bli medlem måste vara en demokrati med en fungerande marknadsekonomi samt uppfylla vissa andra krav. Ett medlemsland kan välja att lämna EU. Förhandlingarna inför ett utträde är komplexa och omfattande. EU kan inte utesluta medlemsländer. 

EU-länderna har kommit överens om vad EU ska göra. För att verksamheten ska kunna genomföras betalar varje medlemsland en avgift till EU. EU-länderna får sedan tillbaka pengar i form av ekonomiskt stöd från EU. De senaste åren har Sverige betalat mellan 30 och 40 miljarder kronor om året till EU och fått tillbaka cirka 10-12 miljarder kronor i EU-stöd. 

EU är en europeisk samarbetsorganisation där de flesta av Europas länder ingår. EU-länderna har gått samman och beslutar om mängder av saker gemensamt i stället för på egen hand. Grunden till dagens EU bildades av sex medlemsländer 1952. Med åren har EU växt och i dag har unionen 28 medlemsländer. Sverige gick med 1995 efter en folkomröstning. Kraven för att gå med i EU är hårt ställda. Ett EU-land kan välja att lämna samarbetet.

EU-kommissionens grönböcker och vitböcker är exempel på förarbeten till EU-lagar. Förarbeten till EU-lagar har inte samma rättsliga betydelse som förarbeten till svenska lagar. 

EU:s medlemsländer ska följa de regler som EU:s institutioner beslutar om. Ett land som inte gör det kan ställas inför rätta i EU-domstolen. Om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det EU-lagen som gäller. 

Alla lagar och regler som EU inför ska handla om frågor som EU har rätt att besluta om. Det finns olika typer av lagar och regler i EU. Vissa är bindande och måste följas, andra är rekommendationer. 

De grundläggande reglerna för EU-samarbetet finns nedskrivna i avtal, så kallade fördrag. I fördragen beskrivs vad EU får besluta om och hur det ska gå till liksom hur EU:s institutioner ska fungera. Fördragen kan jämföras med grundlagar i ett land. Alla EU-länder har godkänt fördragen och ska följa dem. 

EU-länderna tar tillsammans beslut om nya lagar. Men vad får EU bestämma om och vilka olika sorters regler finns i EU? I särskilda avtal, de så kallade fördragen, har EU-länderna kommit överens om regler för hur EU ska fungera. Bland annat kan EU ta fram lagar som EU-länderna är skyldiga att följa. Länder som inte följer EU-lagarna kan hamna i EU-domstolen. 

En viktig grund för EU-samarbetet är de gemensamma EU-lagar som medlemsländerna kommit överens om. Men hur går det till när en EU-lag blir till? Proceduren inkluderar tre av EU:s institutioner: EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Sverige och de andra EU-länderna är med och påverkar genom sina regeringar i ministerrådet och sina folkvalda ledamöter i Europaparlamentet. EU-ländernas nationella parlament ska ta ställning till om det är EU eller EU-länderna själva som bör ta beslut om lagförslagen.

Det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det är en av grundtankarna med EU-samarbetet. EU-länderna samarbetar därför för att möjliggöra de så kallade fyra friheterna på EU:s inre marknad. De fyra friheterna är fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital mellan EU-länderna.

Vad gör EU egentligen? Det enkla svaret är att det handlar om samarbete. Sverige och de andra EU-länderna har pekat ut ekonomiska och politiska frågor som de vill arbeta med tillsammans. Ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och hållbar utveckling i EU-länderna är några av målen för samarbetet. Att främja fred och bekämpa diskriminering är andra.

Handel, miljö, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. Och för att genomföra det som EU-länderna kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka.

Europeiska revisionsrätten kontrollerar att EU:s utgifter används på rätt sätt. Den får granska alla som tar emot och hanterar EU-pengar. I medlemsländerna samarbetar Europeiska revisionsrätten med nationella myndigheter i sina kontroller. I uppdraget ingår också att föreslå förbättringar och att anmäla misstänkta felaktigheter till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, Olaf. 

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbank för de 19 medlemsländer i EU som har euro som valuta. Den sköter penningpolitiken för länderna med målet att priserna ska vara stabila och inflationen låg. ECB beslutar bland annat om räntenivåer och utgivningen av eurosedlar. 

EU-domstolen är EU:s egen domstol. Den ser till att EU:s lagar används på samma sätt i alla medlemsländer. Domstolen ska också lösa tvister inom EU, kontrollera att lagar har tillkommit på rätt grunder och hjälpa medlemsländernas nationella domstolar att tolka EU:s lagar. 

Fyra gånger per år håller Europeiska rådet toppmöten i Bryssel. Då träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer. Deras uppdrag är att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Trots att det inte är med och beslutar om nya EU-lagar har Europeiska rådet därmed ett stort inflytande på EU:s inriktning och politik. 

Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. 20 av de 751 ledamöterna är valda i Sverige. Ledamöterna kallas EU-parlamentariker och arbetar på uppdrag av EU:s medborgare. Huvuduppgifterna är att besluta om nya lagar och EU:s budget tillsammans med ministerrådet. 

I ministerrådet samlas ministrar från de 28 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Alla frågor förbereds noggrant av tjänstemän från medlemsländerna. Svenska regeringen ska alltid stämma av ministerrådets frågor med riksdagen.