Semesterlagen, SFS 1977:480
Semesterlagen reglerar miniförmånerna vad avser semesterledighet, semester- lön och semesterersättning. En arbetstagare har rätt till tjugofem semester- dagar varje semesterår. 

Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund. Det vill säga att en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke. Bestämmelsen finns i Brottsbalken 24 kap. 7§.

Samfällighetsföreningar registreras av Lantmäteriet. Vänd dig dit om du har frågor eller funderar på att bilda en samfällighetsförening. Här kan du läsa en sammanfattning av vad en samfällighetsförening är.
 

Samboförhållande är i lagens mening en form av samlevnad där ett ogift par "stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll". Sambo är benämningen på den person som man är sammanboende med. I äldre svenska betecknar leva i sambo ett oskiftat bo, det vill säga att några personer lever tillsammans utan att ha delat upp ägandeskapet för hushållet, exempelvis en storfamilj.

Skillnaden mellan debet och kredit på ett konto kallas saldo. Saldot bör kontrolleras med jämna mellanrum, t.ex. en gång i månaden, särskilt när det gäller tillgångs- och skuldkonton. Om vi tar 1920 Bank som exempel så stäms det av mot kontoutdrag etc.

Sakägare är i juridik en person eller ett företag som är berörd av en särskild fråga som är föremål för prövning i domstol eller av myndighet. Vid tillståndsprövning enligt miljöbalken är varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig, att anse som sakägare.

Sakrätt är en juridisk term som innefattar ett rättsförhållande eller avtalsförhållande som berör tredje man.

Röstberättigad (i äldre svenska och i finlandssvenska valberättigad) är den person som har rätt att rösta i ett val. Oftast handlar det om rätten att rösta på ett parti och/eller en politiker vid allmänna val. Även i olika ideella organisationer, bostadsrättsföreningar, religiösa samfund, idrottsklubbar m.m. förrättas val. Att vara valberättigad sammanhänger vanligen med att personen är myndig och dessutom är medborgare i landet eller medlem i föreningen. Inte sällan krävs dessutom att den enskilde ska ha varit medborgare eller medlem en viss tid innan han eller hon får rösta. I vissa länder krävs aktiv registrering i vallängden för rösträtt i politiska val. I många fall blir personen valbar samtidigt som han eller hon blir valberättigad.

Rörelsemarginal anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst. Den beräknas på själva resultatet för rörelsen. Grovt sagt intäkter minus kostnader relaterat till omsättningen, men dock utan att ta med de finansiella posterna såsom exempelvis skuldräntor.

Rättstrygghet, medborgarens säkerhet att få medborgerliga rättigheter tillgodo-sedda inom rättsväsendet.

Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer; i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt.[1] I dess mest minimala betydelse innebär rättssäkerheten juridisk rättvisa.

Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för de rättsliga avgöranden i framförallt domstolar, som anses vara en rättskälla och således utgöra vägledning för avgöranden av kommande fall. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis kallas prejudikat. I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som anses prejudicerande, men även domar från hovrätter och kammarrätter kan ha ett visst prejudikatvärde.

Juridiken delas in i olika rättsområden, beroende på vad som regleras. Den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, medan förhållandet mellan privata rättssubjekt regleras genom civilrätten. Gränserna är inte knivskarpa utan vissa civilrättsliga områden kan ha offentligrättsliga inslag, exempelvis att fastigheter regleras genom offentliga förfaranden, liksom vissa offentligrättsliga områden kan ha civilrättsliga inslag, exempelvis att konkurrensrätten har betydelse för utformningen av civilrättsliga avtal.
 

Rättsläget är den juridiska uppfattningen om hur en viss lagregel ska tolkas eller om regelverket inom ett rättsområde.

Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällan är den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden.
 

Rättsförmåga eller rättskapacitet betecknar inom juridiken förmågan att vara bärare av rättsligen skyddade och erkända intressen, varvid den, som enligt lagen har sådan förmåga, kallas rättssubjekt eller person i juridisk mening.

Rättsförhållande är en juridisk term avsedd att förklara ett rättsligt samband mellan olika rättssubjekt.

Rättegångsombud kallas den som ger part i en rättegång juridisk hjälp med att ta hand om sitt ärende. Den som har detta som yrke är normalt jurist, ofta advokat.