Presumtion (från (latin) præsumptio, "föregripande") är en juridisk term för antagandet att det föreligger ett samband mellan en viss presumerandeomständighet och en annan presumerad omständighet utan att särskild bevisning för detta måste läggas fram.

Pressekreterare är en specialistfunktion inom yrkesgruppen informatörer. Ofta används begreppet pressansvarig. Beteckningarna syftar på en person som (ibland ensam, ibland med kolleger) arbetar med att hantera ett företags, en organisations eller en myndighets massmediekontakter.

Ungefär en femtedel av alla konkurser är personliga konkurser. Även om konkursen är avslutad så kvarstår de fordringar som borgenärerna inte fått betalt för. Det är en missuppfattning att gäldenärens skulder försvinner vid en konkurs. Däremot är det på det viset om det är en juridisk firma som gått i konkurs. Den juridiska firman upplöses vid en konkurs och vidare krav kan därför i praktiken inte ställas.

Presentreklam kallas den verksamhet när företag eller annan organisation ger gåvor till kunder eller anställda för att göra reklam. Ordet har därför en tydlig koppling mellan reklam och present. Syftet med att ge presenter är således att uppmuntra mottagaren eller att påverka denne att köpa produkter eller tjänster. Presentreklam ingår som en del i företagets marknadsföring och försäljning.

Presentkort är en typ av värdebevis som många butiker säljer. Presentkort har ett förbestämt värde (ofta jämnt belopp) och kan användas som betalningsmedel i angiven butik eller butikskedja inom en förbestämd tid. Vanligtvis kan det inte växlas in mot pengar, och om inte hela beloppet utnyttjas ger butiken sällan växel i kontanter.[1] Det finns även elektroniska presentkort, vilka får värde först när det laddas med pengar.

Preklusion (av latin, precludere = i förväg stänga, avskära, förhindra) [1] är ett juridiskt begrepp som innebär att en fordran på rättslig väg upphör att gälla. En fordran prekluderas genom att en borgenär som kallats på lagstagdat sätt trots särskild kallelse inte hört av sig före den i kallelsen angivna dagen. Den rättsliga följden av att en fordran prekluderas är att jämställa med att en fordran preskriberas.[2] Verkan av preklusionen är således enligt svensk rätt inte att fordran fullständigt upphävs. Den fortlever nämligen som en s.k. naturlig fordran. En naturlig fordran är en fordran som inte kan utkrävas. Den kan dock den göras gällande mot gäldenären på vissa andra sätt.[1][3]

Prejudikat (av lat. praejudicatus; prae, "före, på förhand", ius, "rätt, lag", dicio, "myndighet, välde"), ett inom juridiken vanligt begrepp som innebär att tidigare dom, beslut eller utslag i en domstol fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter.

Praktisk ProjektStyrning, PPS, är en projektstyrningsmodell användbar för alla typer av projekt. Modellen är ursprungligen skapad av dåvarande Enator som sedan övergått till Tieto[1] och är en av de mest använda i Sverige. I PPS delar upp projekten i tre nivåer; Affärsmodell, Styrmodell och Produktionsmodell.
 

Portföljstyrning är en metod för att underlätta och effektivisera företags projekthantering. Portföljstyrning handlar inte bara om att göra rätt inom projektet utan framför allt handlar det om att göra rätt projekt.[1] Många av dagens organisationer jobbar i projektform och har ofta ett stort antal projekt på gång samtidigt, vilket skapar ett behov av en kontinuerlig översikt över projektportföljen.
 

Porters femkraftsmodell, på engelska Porter's five forces (också Porter's five competitive forces), är en modell utvecklad av Michael Porter som beskriver hur attraktiv en viss bransch är att verka i. Vid högt tryck från de fem krafterna pressas lönsamheten enligt teorin.

Poddsändning eller poddradio (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler eller film via internet. Ordet "podcasting" är en sammanslagning av "pod" (ordagrant "kapsel" men syftande på media-spelaren Ipod) och engelskans "bro(ad)cast" (sändning). Ännu finns ingen helt adekvat svensk term för företeelsen; "poddsändning" är ett av de förslag som lagts fram, men "poddradio", som bland annat används av Sveriges Radio, används i mycket högre grad. Ordet "podd-tv" har fått visst genomslag för podd-sändning av videomaterial.
 

Plädering är ett slutanförande som part eller hans ombud får tillfälle till enligt 43 kap. 9 § (1942:740) rättegångsbalken under slutfasen av en huvudförhandling i en rättegång i domstol. Under pläderingen kan parten sammanfatta det rättsliga läget och argumentera för vad som talar för hans sak. Han kan även införa nya argument i målet genom att åberopa rättsfall och förarbeten. Detta utgör inget som strider mot rättegångsbalkens regler i övrigt om att ny bevisning inte får införas eftersom en grundförutsättning för alla rättegångar är att "domaren känner lagen" (jura novit curia).

Piratkopiering är en populär benämning på olaglig kopiering av upphovsrättsligt skyddade verk. Från början åsyftades avtryck av manuskript eller tryckt arbete utan vederbörligt rättsinnehav men idag menas oftast illegalt kopierade ljudskivor, filmer eller märkesvaror (smycken, kläder etc.) för storskalig försäljning under förespegling av att vara originalprodukter. I svenska media har termen på senare tid använts om olaglig digital distribution av musik, filmer, program och spel via olika så kallade fildelningsprogram.
 

Personuppgiftslagen, förkortas PuL, började gälla år 1998. Den ersatte då datalagen som funnits sedan 1973.

Det är förbjudet att behandla personuppgifter (i PuL betecknade som känsliga personuppgifter) som avslöjar eller rör

En personräknare är teknisk utrustning för att kunna räkna antalet inidivider som passerar en given punkt. Personräknare har flera användningsområden, bland annat att skaffa besöksstatistik i affärer och kulturinstitutioner och avgöra antalet personer som använder en viss väg. I många fall är de kombinerade med vändkors eller andra spärrfunktioner.

De finns två metoder för att samla in marknadsdata. Den ena är att kommunicerar med de svarande, den andra är att observerar beteendet hos personer. 

Årsredovisningslagen kräver i kapitlet om tilläggsupplysningar att företagen gör en personalanalys. I den skall, enligt 18 §, uppgifter lämnas om antalet anställda personer, och det skall även delas upp i män och kvinnor. Det skall redovisas för alla länder företaget har anställda i. Enligt 19 § skall lönekostnaderna redovisas uppdelat löner och andra ersättningar, och sociala kostnader där man särskilt kan se pensionskostnaderna. 20 § säger att redovisning även skall ske med de totala lönekostnaden i två grupper: styrelseledamöter och verkställande direktör i en grupp och de anställda i en. Detta skall även delas upp för vart land som företaget har anställda i. Det är även brukligt att man redovisar utvecklingen av anställda och kostnaderna för personalen i analysen.

Periodiseringsfond, ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år genom att minska årets skattemässiga resultat de år ett företag går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan ett sämre år lösas upp för att istället öka årets skattemässiga resultat. På det viset kan företag reducera konjunktursvängningar och om företaget över en 6 års cykel går med nollresultat inte heller betala någon skatt.

För att ett företag ska kunna visa ett rättvisande resultat behövs att kostnader och intäkter fördelas på de perioder där de förbrukas respektive presteras. Att fördela en kostnad eller en intäkt kallas att periodisera. Normalt brukar en period vara en månad eller ett verksamhetsår. Det viktigaste ur resultatsynpunkt är att fördela kostnader och intäkter så att de hamnar på rätt verksamhetsår.