Derivat är ett samlingsnamn på en viss typ av värdepapper – de vanligaste är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar. Derivat är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt eller en viss tidsperiod i framtiden. Att handla med derivat kräver mycket större kunskaper än att handla med till exempel aktier och obligationer.
Indexobligationer och andra strukturerade produkter kan vara knutna till olika index, i till exempel Japan eller Östeuropa. De kan även ha sin avkastning knuten till en eller flera specifika aktier, råvaror eller annat. Ibland är du garanterad att få tillbaks minst det nominella beloppet (vanligtvis det investerade beloppet) men i andra fall finns ingen sådan garanti.
Under senare år har det dykt upp ett stort antal nya sparprodukter, så kallade strukturerade produkter. Det är värdepapper som består av flera olika typer av finansiella instrument. Aktieindexobligationer är den vanligaste formen av dessa så kallade strukturerade produkter. De utfärdas ofta av värdepappersbolag.
Svenska fondbolag kan välja att registrera vissa fonder i utlandet. Det är i regel fördelaktigare skatteregler för själva fonden – vilket även gynnar fondandelsägarna - som är motivet till detta. De förmånligare skattereglerna kan ge något högre avkastning men har ingenting med placeringsinriktningen att göra.
Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk. En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig oftare än vanliga fonder av exempelvis derivat med syfte att öka eller minska fondens risk. Belåning är också ett vanligt inslag. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög. Flertalet hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av andelsägarna. De flesta hedgefonder är endast öppna för handel vid vissa tidpunkter, vanligtvis den "sista" varje månad. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.
I en etisk fond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, påverkar etiska bedömningar av företag valet av placering, tillsammans med traditionell finansiell analys. Det kan vara positiva kriterier, såsom att företag skall ta särskild miljöhänsyn, eller negativa kriterier såsom att undvika placering i företag med engagemang i vapen-, tobak- eller alkoholindustrin. Branschorganisationen Fondbolagens Förening har utarbetat riktlinjer för marknadsföring av etiska fonder. Av riktlinjer framgår bland annat vad som krävs för att en fond skall få kallas ”etisk”. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.
En aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument, till exempel derivatinstrument. En aktiefond placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag. Som sparare kan man aldrig på förhand veta hur stor avkastningen blir om man sparar i en aktiefond. Om de aktier som förvaltarna köpt ökar i värde eller ger utdelning, stiger värdet på fondandelen. Sjunker värdet på aktierna, sjunker värdet på fondandelen. Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer.
En räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivandet. Obligationer ges ut av staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut. I likhet med andra fonder vet man aldrig på förhand hur stor avkastningen blir om man sparar i en räntefond. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen men naturligtvis också på förvaltarens skicklighet. Din fondandels värde i en räntefond ändras genom den ränta som värdepapperna ger och de kursvinster (och förluster) som uppkommer när fondförvaltaren köper och säljer värdepapper. När du ska välja räntefond är det särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika fondbolags räntefonder av samma typ.
En blandfond är en är fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen av de värdepappren står i fondbestämmelserna och i den informations broschyr som fondbolaget ger ut. Den exakta fördelningen mellan aktier och räntebärande värdepapper skiljer sig åt mellan olika blandfonder. Allteftersom förutsättningarna ändras på marknaden, kan förvaltaren styra fördelningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bättre. Precis som med de flesta andra fonder kan man inte på förhand veta hur stor den framtida avkastningen blir. En placering i en blandfond är ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad räntefonder ger men inte fullt ut accepterar riskerna som är förknippade med aktiefonder. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är något lägre än för en ren aktiefond.