Miljöbalken som infördes 1 januari 1999 har nu varit verksam i ett antal år. Ur ett miljöperspektiv är den ett samlande verk och ger en helhetsbild jämfört med alla de lagar som gällde tidigare.

Uppdaterades:

För att styra ett företag krävs information. För att investera i ett företag, som exempelvis aktieägare, eller för att kunna utkräva skatt krävs också information. Men med tanke på syfte och tidsperspektiv skiljer man på intern respektive extern information. Företaget "redovisar" händelser som sker i företaget med att på olika sätt beskriva dessa för ledning respektive intressenter till företaget.

Det är inte särskilt vanligt att en producent säljer direkt till en konsument, åtminstone inte då det gäller varor. Tjänster däremot är vanligare att de säljs direkt. Exempelvis tjänster producerade av en frisör, tandläkare, bilreparatör, advokat.

Uppdaterades:

Det finns ett antal faktorer som påverkar prissättningen av en produkt eller tjänst. En av dessa faktorer är kundens priskänslighet.

Vår efterfrågan styr utbudet av varor och tjänster. Vill vi ha mobiltelefoner som kan ”allt” så tillverkas det sådana. Hade vår önskan bara varit att kunna ringa hade det enbart tillverkats sådana mobiltelefoner, ingen hade köpt något annat. Men vårt handlande består av val. Och vad vi konsumerar beror på hur vi fördelar de pengar vi har till förfogande.

Uppdaterades:

Vi lever i en marknadsekonomi där ”marknaden” styr efterfrågan och utbud. Visserligen inte i en ren marknadsekonomi utan mer i en blandekonomi där vissa delar av marknadsekonomin regleras av exempelvis lagar eller andra politiska beslut.

Uppdaterades:

Vi ekonomer pratar ibland om mikroekonomi och makroekonomi. Det är ett sätt att dela upp det ekonomiska området för att göra det mer hanterbart ur beskrivningssynpunkt. När det gäller att driva företag och hur vi som enskilda konsumenter beter oss vid våra inköp så ingår det i mikroekonomi. Pratar vi konsumentprisindex KPI, inflation, valutakurser och bruttonationalprodukt BNP handlar det om makroekonomi.

Följande uppställning är ett urval av länkar relaterade till EU. Under varje länk finns en mycket kort beskrivning över vad man finner där. Den gruppering som gjorts är följande

Den EU-gemensamma offentliga marknaden handlar upp varor och tjänster för enorma belopp varje år. Det är de olika ländernas offentliga verksamheter (statliga och kommunala myndigheter och liknande) som gör dessa upphandlingar.

När det gäller inköp och försäljning mellan ett företag i Sverige och ett företag i annat EU-land är regelverket ganska stort och komplicerat. En tjänst kan tex utföras över flera landgränser - en svensk åkare levererar en last i Danmark, får en ny last i Danmark genom en Tysk speditör och där lasten ska levereras till ett företag i Österrike o s v. Hur momsen (VAT - Value Added Tax) ska tas ut och redovisas kan i vissa fall bli ganska komplicerat.

Följande information från Marknadskontrollrådet:
(Marknadskontrollrådet är ett nationellt samordningsorgan för frågor om marknadskontroll. Det fungerar framför allt som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, men rådet ska också underlätta allmänhetens kontakter med berörda myndigheter och samråda med företrädare för näringsliv och konsumenter och andra intressenter.)

Här följer ett kortfattat sammandrag över de viktigaste delarna ur Amsterdamfördraget. Först de "Gemensamma bestämmelser" som gäller målen, arbetssätt mm. Därefter följer "Principerna" vilka är de grundläggande idéer som Europeiska Gemenskapen vilar på.

Uppdaterades:

Det är Kronofogdemyndigheten som är tillsynsmyndighet i konkurser. Hos myndigheten finns en särskild enhet för detta.

Uppdaterades:

Ungefär en femtedel av alla konkurser är personliga konkurser. Även om konkursen är avslutad så kvarstår de fordringar som borgenärerna inte fått betalt för. Det är en missuppfattning att gäldenärens skulder försvinner vid en konkurs. Däremot är det på det viset om det är en juridisk firma som gått i konkurs. Den juridiska firman upplöses vid en konkurs och vidare krav kan därför i praktiken inte ställas.

Uppdaterades:

Utdelningsförfarandet inleds med att förvaltaren lämnar in sitt utdelningsförslag till tingsrätten.

Uppdaterades:

En konkurs kan avslutas på två sätt. Det ena sättet är när tingsrätten fastställer hur utdelningen ska ske i konkursen. Det andra är att tingsrätten beslutar om avskrivning av konkursen och att detta beslut vunnit laga kraft (sker tre veckor efter beslutet om det inte överklagats).

Uppdaterades:

Då ett företag med anställda går i konkurs är det inte säkert att det finns pengar som räcker till de lönefordringar som de anställda har. Trots att de anställda har Allmän förmånsrätt är det långt ifrån säkert att konkursboets tillgångar räcker för att betala de anställda.

Uppdaterades:

Principen om att alla borgenärer ska behandlas lika vid en konkurs har frångåtts genom det som regleras i Förmånsrättslagen (SFS 1970:979).